MySpace
myspace music my music  featured playlists  top artists  music videos  karaoke  shows  forums 


MySpace.com | rss | sign in
Stefan Sundström



Last Updated: 1/7/2010

Send Message
Instant Message
Email to a Friend
Subscribe

Status: Single
Country: SE
Signup Date: 10/30/2006

Blog Archive
[Older      Newer]
 /  / 
Friday, January 08, 2010 



Steffes Snodda  Newsdesk 8 januari 2010

1.     Den hemliga planen - socialdemokratisk splittring
2.     KD & Verklighetens Folk
3.     Belgiska arbetare håller chefer som gisslan
4.     Om Island ställer in betalningarna.... 
5.     Skuldbergen växer i flera EU-länder
6.     Tyskland: Återhämtningen tappar fart
7.     Nyckeln till återhämtning: Bailout the poor!
8.     "Vargavintern": Kylan har stigit klimatskeptikerna åt huvudet + The big freeze
9.     "Vargavintern": Därför är det kallt mitt i vintern
10.   Rickard Warlenius:
11.   Tiina Rosenberg: Sex utan solidaritet
12.   Globaliseringen: 200 000 (!) bönder i Indien har begått självmord
13.   Dubai: Tower of Debt

Kylan: Riskerar Sverige att släckas idag?
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6394361.ab

______________________________________________________________________________________________

Den hemliga planen

Socialdemokratisk splittring

Martin Ahlquist, FOKUS, 8 januari 2010

»De vill peta Sahlin« berättar Metro på förstasidan idag. Tidningen har kommit över en hemlig krisplan författad av ledande socialdemokrater som vill ha Margot Wallström som statsministerkandidat medan Mona Sahlin får fortsätta som partiledare.

En kioskvältare? Nja. Inga av de stora nyhetsmedierna har citerat uppgifterna i Metro, trots att de rimligtvis borde anses intressanta.

Metro är en seriös tidning och brukar inte ägna sig åt spekulation. De har de sannolikt inte gjort den här gången heller. Storyn låter inte heller osannolik.

Sahlins förtroendesiffror är katastrofalt låga och socialdemokratiskt dubbelkommando har tidigare prövats i Norge. Att några inom den svenska socialdemokratin kläckt den här idén är alltså fullt troligt. Men det är lite för många obesvarade frågor. Vilka är de ledande socialdemokraterna? Handlar det om ett nätverk av ledande personer eller är det bara några missnöjda skånska sossar som suttit på Savoy i Malmö och skrivit ihop en kupp-plan på servetten?

Jag vill veta mer.

Skriv ut original: http://www.fokus.se/2010/01/den-hemliga-planen/
_______________________________________________________________________________________________

Alliansfritt Sverige, 8/1-2010
Den otroligt lyckade Verklighetens Folk-kampanjen

[]
Bild från Ekots poll of polls, 4 januari


NOTIS. Ur tidningen DAGEN:

I medierapporteringen har vi mest sett hur kritiserad Hägglund blev, utskälld kanske en del skulle säga. Men själv pekar han på motsatsen:
- Jag har under mina år i den här rollen aldrig tidigare upplevt ett så positivt gensvar [...]. Det har varit en otroligt positiv respons.

I den senaste opinionsundersökningen från den 1 januari sjönk Kristdemokraterna ytterligare i opinionen och ligger nu på 3,4%. Vad sägs om att socialministern kliver ur sandlådan, in i den verkliga verkligheten, och ser till de utslagna i den ekonomiska krisens skugga? 

ANDERS UTBULT

Skriv ut original: http://www.alliansfrittsverige.nu/2010/01/januari-8-2009-den-otroligt-lyckade.html

På besök hos Verklighetens Folk
http://www.fokus.se/2009/12/pa-besok-hos-verklighetens-folk/
________________________________________________________________________________________________

sr.se/ekot, 8 januari 2010

Bosses taken hostage ... workers protest outside an Anheuser-Bu  
Foto: Reuters

Belgiska arbetare håller chefer gisslan

Arbetarna på ett bryggeri i Belgien har tagit sina chefer som gisslan. Det skedde efter att det blivit känt att bryggerikoncernen Antheuser-Busch Inbev ska minska personalen på bryggeriet i Belgien med en tiondel.

En fackföreningsrepresentant, Marc Devenne, säger till nyhetsbyrån Belga att arbetarna kräver att företagets högsta chefer tar tillbaka beskedet om att säga upp personal.

Antheuser-Busch Inbev, som har 3 000 anställda i Belgien, motiverar personalminskningen med att ölkonsumtionen

Skriv ut original: http://www.sr.se/EKOT/artikel.asp?artikel=3356719
_____________________________________________________________________________________________

Nemokrati-blogg, 7/1-2010
Om Island ställer in betalningarna – när kommer turen till Grekland, Spanien, Italien, Portugal…

De perifera länderna i eurozonen hotas av konkurs på grund av den marknadsreligiösa fundamentalism man ägnat sig åt när man skapat denna zon. Det är exakt samma scenario som Greg Grandin beskriver från Chile under den mest nyliberala eran där, i sin artikel ”Milton Friedman and the Economics of Empire – The Road from Serfdom”.

Nu kan inte Island kompensera förluster och skuldsättningen överlag i många av Europas perifera länder är likaledes skyhög medan betalningsförmågan är obefintlig - det gäller Italien, Gregland, Spanien m fl; ”a wave of defaults – private and even public – threaten.”* skriver Martin Wolf, Financial Times i artikeln ”The eurozone’s next decade will be tough” [*min övers. en våg av inställda betlaningar - privata och till och med offentliga - hotar]:
..        ....         ....         ....         ....         ....         ....         ....         ....         ....         ..
”The crisis in the eurozone’s periphery is not an accident: it is inherent in the system. The weaker members have to find an escape from the trap they are in. They will receive little help: the zone has no willing spender of last resort; and the euro itself is also very strong. But they must succeed. When the eurozone was created, a huge literature emerged on whether it was an optimal currency union. We know now it was not. We are about to find out whether this matters.” [min fetstil]

De tänkbara konsekvenser han pekar på är följande: Antingen kan massemigration från dess länder till mer välbärgade EU-länder, eller tvärtom – massimmigration av rika EU-medborgare till dessa länder – erbjuda en lösning, ingen av dessa är dock särskilt troliga. En tredje möjlighet, eller risk snarare, som Martin Wolf menar att Irland men inte Grekland nu accepterat är, att recessionen permanentas i dessa länder och blir ovisst långvarig – tillbaka till fattigdom och turistlåga priser med andra ord.

Frågan är hur en symmetrisk penningpolitik slår på det. För höjs räntorna av ECB för att stävja nya bubblor när ekonomin är på väg upp i övriga euroländer, hur skall då de utarmade i dessa mer perifera euroländerna ha råd att betala alla sina skulder, eller ens livets nödtorft, särskilt tänker man på boendekostnader och kapitalvaror inköpta på kredit, de får gå från hus och hem.

Det enda man skulle kunna kalla för en möjlighet skulle vara en devalvering - vilket ju dock är uteslutet då de inte kan föra någon självständig penningpolitik när de tillhör ”eurozonen”. Alltså sitter de i en rävsax.

Återstår att rika euroländer betalar skulderna och tillhandahåller nya krediter men då sprider sig recessionen till övriga EU och permanentas även där. Och hur skulle de för övrigt kunna göra det? Både Tyskland, England och Frankrike m fl är skuldsatta till över 60 % av BNP vardera redan. Återstår Sverige då? Men där väntar kanske en krasch i Baltikum varpå staten måste in och rädda bankerna igen, då de fortsatt högriskspekulera…

Skriv ut original: http://komigenuva.wordpress.com/
____________________________________________________________________________________________

sr.se/ekot, 7 januari 2010

Skuldbergen växer i flera EU-länder

Samtidigt som ekonomin är inne i återhämtning efter den akuta krisen mörknar bilden inom EU när det gäller medlemsländernas offentliga finanser. Statsskulden kommer att fortsätta öka både i år, och de närmaste tio åren, enligt EU-kommissionen.

Redan under 2009 motsvarade statsskulden mer än hela bruttonationalprodukten, BNP, i både Grekland och Italien.

I år väntas den här skuldkvoten stiga till 125 procent i Grekland, och till 117 procent i Italien.

Mönstret är detsamma i närmast samtliga 27 EU-länder. Även i Belgien kommer skuldkvoten att bryta igenom 100-vallen.

I genomsnitt för hela EU väntas skuldens andel av BNP hamna på 84 procent i år, för att sedan bli ännu högre 2011.

På det sättet bryter EU mot sin egen stabilitetspakt som sätter en gräns på högst 60 procent.

Det som gör att skuldberget växer är till stor del en följd av krisen och stora statliga stimulanspaket, som gör att de offentliga finanserna går med stora underskott.

För EU som helhet motsvarar underskottet 7,5 procent av BNP. Enligt EU-kommissionen kommer underskotten att bli seglivade och skuldbergen fortsätter därför att växa även när konjunkturen och tillväxten tar fart. Det sker delvis med automatik när räntorna stiger och gör det dyrare att finansiera skulderna. En annan orsak är den alltmer åldrande befolkningen i EU.

2020 väntas därför skuldkvoten för hela EU växa till runt 120 procent.  Som undantag finns länder som Sverige, Danmark och Bulgarien, där statskuldens andel av BNP i stället går åt motsatt håll, och alltså väntas bli mindre.

Christer Hillbom

Skriv ut original: http://www.sr.se/EKOT/artikel.asp?artikel=3350188

Se även: http://www.rttnews.com/ArticleView.aspx?Id=1170454&SMap=1
_________________________________________________________________________________________________

Tysk återhämtning tappar fart

Dagens Industri, 2010-01-07

Orderingången till Tysklands tillverkningsindustri ökade med 0,2 procent i november jämfört med månaden före. Jämfört med motsvarande månad året före minskade orderingången med 1,8 procent.

Det visar statistik från näringsdepartementet, enligt Bloomberg News.

Enligt Bloomberg News enkät väntades en uppgång i orderingången med 1,5 procent jämfört med föregående månad och en nedgång med 0,2 procent jämfört med samma månad 2008.

Orderingången från exportmarknaden minskade med 1,0 procent i november jämfört med föregående månad, medan den inhemska orderingången ökade med 1,4 procent.

Tyska regeringen uppger i en kommentar att återhämtningen har förlorat lite av sin dynamik, och att efterfrågan på bilar mattas av. Sentimentet inom industrin tyder dock på en positiv utveckling.

I oktober sjönk orderingången med reviderade 1,9 procent på månadsbasis (-2,1) och sjönk med reviderade 8,2 procent jämfört med ett år tidigare (-8,5).

Skriv ut original:
http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3FO%3DRSS%26ArticleId%3D2010%255C01%255C07%255C367489
______________________________________________________________________________________________

Poverty Spending is the Key to Economic Recovery
Bail Out the Poor

By MARK WEISBROT
CounterPunch, Jan 7, 2010

T here are right-wing voices claiming that the government is an obstacle to economic recovery in the United States, irresponsibly piling up debt, burdening future generations, and ruining the investment climate. For them, we only need to rely on the private sector to get us out of our worst slump since the Great Depression.

It should be recalled that it was the excesses of the private sector, and especially the financial sector, that caused this economic collapse. To the extent that the government is responsible, it is that it failed to contain these excesses, and allowed an $8 trillion housing bubble to accumulate without so much as a simple warning to the public. This made a serious recession inevitable.

For conservatives to insist that we now rely only on the private sector for economic recovery is a bit like Bernie Madoff starting a new mutual fund from prison with the slogan, “trust me.”

It is also at odds with the actual economic situation, as well as basic economic logic and accounting. While it is true that the economy grew in the third quarter of this year – for the first time in nearly two years -- there is less here than meets the eye. This was weak growth for a recovery from such a deep recession – just 2.8 percent annually.

Consumption, which is most of the economy, was responsible for most of the growth – but the bulk of this was a result of the government’s “cash for clunkers” program spurring auto sales. Private investment finally grew, for the first time since the recession began, but this was driven by inventory accumulation. It is hard to imagine a sustained recovery when businesses do not see enough light ahead to invest in machinery, equipment, or structures. And private investment has plummeted over the last two years – it is still down more than 30 percent.

Add in a big oversupply of commercial construction, a weak housing market with foreclosures still adding to supply, and double-digit unemployment, and we do not have the foundations for private spending – either investment or consumption -- to bring us a sustained recovery. The fall in the dollar helps, and this recession would have been even worse if not for the improvement in our trade balance, but the foreign sector cannot lead this recovery. That leaves public spending, for now, as our best hope.

Contrary to the complaints of the right, the problem is that the fiscal stimulus has been much too small, amounting to less than one percent of GDP, taking into account the cutbacks by state and local governments. This is just a fraction of the private spending lost from the collapse of the housing bubble.

Economists John Schmitt and Dean Baker of the Center for Economic and Policy Research have calculated that the lost wages from 2008-2012, as a result of the recession, will top $1 trillion – more than the estimated 10-year cost of health care reform. The non-partisan Congressional Budget Office estimates unemployment at more than 7 percent in 2012. This is a lot of unnecessary suffering for millions of people.

Congress passed its first stimulus package in February of 2008, when unemployment was 4.8 percent. Should we now accept millions more jobless as “normal,” just because Wall Street traders are getting rich again?

As for the U.S. public debt, it was 122 percent of GDP in 1946, which initiated an era of nearly three decades of solid growth that was – unlike in the post-Reagan era – broadly shared. Our 2009 gross federal debt of 81 percent of GDP should be the least of our concerns; we can worry about it when employment has recovered. Until then, it will be the government’s role to steer the economy out of this current mess.

Mark Weisbrot is an economist and co-director of the Center for Economic and Policy Research

Skriv ut original: http://www.counterpunch.org/weisbrot01072010.html
_________________________________________________________________________________________________________________

Patrik Lindenfors om Vargavintern

Kylan har stigit klimatskeptikerna åt huvudet

Newsmill, 2010-01-06

Vi upplever just nu en rad kalla dagar på norra halvklotet, Genast försöker något ljushuvud från klimatförnekarlobbyn utropa att den globala uppvärmningen avstannat. Det är en lika ogiltig slutsats som att påstå att medellängden i Sverige måste vara under en meter bara för att man den dagen råkat träffa en dvärg.

Det är kallt på norra halvklotet. Betyder det att den globala uppvärmningen avstannat?

Nej.

Att det är kallt några dagar är en observation av vädret. Den globala uppvärmningen handlar om klimatet.

Väder och klimat är förstås besläktade. Klimat är medelvärden och trender beräknade utifrån enskilda dagars och platsers väder. Men väder och klimat är inte samma sak. Att hävda det är att tro att ens egen längd är samma sak som medellängden.

Det här är förmodligen bekant för de flesta. Det borde förstås vara extra bekant för människor som debatterar klimatet. För nog är det lite väl magstarkt att begära att bli tagen på allvar som klimatdebattör om man sedan börjar diskutera vädret? Men det är just vad Jonny Fagerström gör: "I Sverige varnas det i dagens DN för att det kommer att bli tio grader kallare än normalt med ner till minus 44 grader i Särna." Jaha? Och?
_____________________

Fagerströms artikel här: http://www.newsmill.se/artikel/2010/01/05/midvinter-i-dumhetens-och-godhetens-tr-dg-rd

Se även: "Lilla istiden kan redan vara här": http://www.expressen.se/debatt/1.1836313/lilla-istiden-kan-redan-vara-har
____________________

Det slås både värme- och köldrekord ganska ofta runt världen. Men värmerekorden är fler än köldrekorden. Och genomsnittstemperaturen på vår jord fortsätter långsamt att stiga på grund av mänskliga aktiviteter.

Fagerströms artikel hade gått att skratta lite generat åt om det inte hade varit för två saker. Dels är klimathotet en allvarlig fråga - det är mycket pengar och många liv som står på spel. Dels  är Fagerström medlem i Stockholmsinitiativet (SI) - en sammanslutning mestadels äldre herrar som tror att de kan klimatet bättre än klimatforskarna.

Nu är förstås inte alla i SI så obekanta med medelvärden som Fagerström. Där finns herrar som vet vad klimat är för något och som förstår att temperaturen stiger, de är bara oense med forskarna om orsaken till ökningen. Sen spekulerar de om allt från galaktiskt stoff till värmeläckage.

Det komiska (tragiska?) med SI är att ingen medlem egentligen är överrens med någon annan, utom förstås i frågan om att forskarna har fel. En person som Fagerström kan få vara med - fast han inte ens verkar kunna skilja en datapunkt från ett medelvärde - bara för att han håller med i kritiken av forskarsamhället.

Enligt SI förstår vetenskapen inte klimatet tillräckligt bra för att kunna modellera det. Därför kan vi inte tro på klimatmodellerna. Tyvärr är det enda alternativet till modellerna att helt enkelt hoppas på det bästa. Fick SI som de ville skulle gissningar ersätta vetenskap. En komplett ansvarslös agenda.

PATRIK LINDENFORS
Patrik Lindenfors är forskare i ekologi vid Stockholms universitet och medlem i Uppsalainitiativet.
Uppsalainitiativet är ett politiskt och ekonomiskt oberoende nätverk vars ambition är att informera om klimatfrågan.

Skriv ut original: http://www.newsmill.se/artikel/2010/01/06/v-der-och-klimat-r-inte-samma-sak

How the big freeze fits theories about global warming
http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/8447262.stm
_____________________________________________________________________________________________

Därför är det kallt mitt i vintern...
David Jonstad, EFFEKT-magasin, januari 2010

[]

Egentligen kanske vi inte borde vara så förvånande över att det för en gångs skull är iskallt och snöigt mitt i vintern på våra nordliga breddgrader. Nog för att världens medeltemperatur ökar, men de normala variationerna i väder existerar fortfarande och gör att vissa regioner ibland är kallare eller varmare än sina (stigande) genomsnittstemperaturer. Som Barry Gromett från Brittiska Met Office påpekar i The Independent:

– Klimatförändringarna kommer troligen att ge oss mildare och blötare vintrar – det är trenden. Men det finns alltid en möjlighet att det inom ramen för denna trend blir år som är kallare.

Dessutom är det bra att veta att samtidigt som Sverige, Storbritannien och USA är kallare än vanligt är Medelhavsregionen, Alaska och Kanada varmare än vanligt. I Goose Bay i Newfoundland är det nollgradigt, trots att den normala medeltempen i januari är -23 grader.

[]

Sett över längre tid, vilket är det sätt som klimatförändringarna måste mätas på, är trenden tydlig. Temperaturen stiger stadigt.

Detta är den enkla förklaringen. Som vanligt finns det också en mer komplicerad förklaring. Den stavas i detta fall nordatlantisk oscillation, en sorts mått på fluktuationer i lufttryck mellan olika breddgrader på det norra halvklotet. Just nu är det en kraftigt negativ nordatlantisk oscillation vilket generellt innebär lägre temperatur för platser kring nordatlanten som normalt har relativt höga temperaturer.

Bästa beskrivningen av detta rätt svårbegripliga fenomen görs av BBC:s Richard Black. Även New York Times klimatbloggare Andrew C. Revkin försöker reda ut det hela i:

1) http://dotearth.blogs.nytimes.com/2009/12/31/polar-pressure-snow-storms-and-sea-ice/

2) http://dotearth.blogs.nytimes.com/2010/01/04/polar-pressure-pattern-driving-chill-nearly-off-chart/

Om du inte orkar läsa igenom dessa artiklar, passa i stället på att njuta av en äkta vinter. Så som vintern oftast såg ut när klimatet var stabilt. Själv ska jag åka skidor och bada isvak i morgon.

Skriv ut original: http://www.effektmagasin.se/darfor-ar-det-kallt-mitt-i-vintern
______________________________________________________________________________________________

Aftonbladet, 2010-01-08

Bilköer i Salt Lake ­City. ”Hoggan och Littlemo  
Bilköer i Salt Lake ­City. ”Hoggan och Littlemore visar att fossilkapitalets kamp fortsätter och snarare har ­intensifierats på ­senare år”, skriver Rikard Warlenius.
Foto: AP

Rikard Warlenius om klimatförnekarna och fossilkapitalismens nya taktik
Smutsiga lögner

Climate Cover-Up
The Crusade to deny Global Warming
James Hoggan och Richard Littlemore Quebec

I oktober anordnades en presskonferens i Washington med anledning av att USA:s mäktiga handelskammare, U.S. Chamber of Commerce, beslutat sig för att stödja det förslag till klimatlag som behandlas i kongressen. Eftersom ”ingen organisation i detta land gjort mer för att underminera lagstiftning” på klimatområdet, enligt New York Times, väckte handelskammarens utspel uppmärksamhet.

Men efter ett par minuter dundrade en man in och förklarade att presskonferensen var fejk och att han själv, inte personerna på podiet, representerade handelskammaren. I själva verket är USA:s näringsliv även fortsättningsvis fientligt inställd mot miljölagstiftning, och presskonferensen visade sig var ett tilltag av konstnärerna/aktivisterna i The Yes Men. Handelskammarens svar var allt annat än proportionerligt: En kostsam domstolsstämning som kan resultera i enorma skadestånd.

Stämningen är ett typexempel på en SLAPP, en Strategic Lawsuit Against Public Participation, med syfte att skrämma och tysta kritiker. Ställda inför risken att betala fantasisummor i försvars- och rättegångskostnader tas ofta misshagliga påståenden om stora företag eller organisationer tillbaka. I en av 2009 års mest angelägna klimatböcker, Climate Cover-Up, beskrivs SLAPP som en av många framgångsrika metoder som fossilindustrin använder i sin kamp för att få fortsätta förstöra livsförutsättningarna på den här planeten. Boken är skriven av de kanadensiska PR-konsulterna James Hoggan och Richard Littlemore som driver DeSmogBlog.com där klimatdesinformation avslöjas.

Ett envist rykte gör gällande att fossilindustrin – alltså till exempel oljebolag, fordonsindustri och kraftproducenter – har lugnat ner sig i klimatfrågan. Att de har insett att det inte lönar sig att förneka existensen av mänsklig påverkan på klimatet och numera siktar ”Beyond Petroleum” (reklamslogan för BP) och satsar på ”Clean Coal” och ”miljöbilar”. Men Hoggan och Littlemore visar att fossilkapitalets kamp fortsätter och snarare har intensifierats på senare år. Det är bara taktiken som har förändrats: från förnekelse till fördröjning. Motiven må ha skiftat, men samma militanta motstånd mot miljölagstiftning och bindande utsläppsmål kvarstår.

Om detta är huvudtendensen finns fortfarande hardcore-förnekare kvar, påfallande ofta med en koppling till republikanernas högerflank. Att betrakta FN:s Klimatpanels Nobelprisbelönade forskare som vänstervrida miljöaktivister är numera en lika självklar del i en amerikansk konservativ syn som abortmotstånd. Och allra tydligaste är det bland välutbildade. Medan 75 procent av de universitetsutbildade demokraterna anser att mänsklig aktivitet skapar global uppvärmning, är siffran för samma grupp republikaner 19 procent.

Det senaste året har klimatförnekarna återkommit till debatten, inte minst i Sverige. Särskilt Svenska Dagbladet och Newsmill men även en rad andra tidningar och etermedia har berett plats för förnekare och skeptiker. Efter att det så kallade Climategate bröt ut i november förra året har även ledarskribenter på högertidningar som Barometern och Ystads Allehanda nosat på skeptikerargumenten. För att inte tala om Dagens Nyheters före detta chefredaktör Hans Bergström, som kom ut som spritt språngande konspirationsteoretiker på nyårsafton.

Men samtidigt som skeptiska argument hörs allt oftare i den offentliga debatten, blir de allt mer marginaliserade i den vetenskapliga debatten. Redan 2004 kunde Science bekräfta ett vetenskapligt konsensus: Naomi Oreskes har granskat samtliga vetenskapliga artiklar om ”global climate change” publicerade mellan 1993 och 2003. Av 928 artiklar ifrågasatte inte en enda att mänskliga aktiviteter orsakar klimatförändring. Skeptikerna kastade sig givetvis över hennes undersökning. Mest enveten var Benny Peiser, som efter djupt grävande kunde visa upp en enda klimatskeptisk artikel publicerad i en vetenskaplig tidskrift, och den var inte förhandsgranskad på sedvanligt sätt eftersom det var ett debattinlägg.

I all rimlig mening är den vetenskapliga debatten alltså över, men skeptikerna spelar vidare på känsliga strängar. De vet att kritiskt ifrågasättande och skepticism är dygder i ett öppet samhälle. De vet att varje tecken på censur och förtryck ger dem sympatier, och därför är deras favoritargument att de inte får komma till tals – vilket upprepas gång på gång i tv, radio och tidningsspalter.

Att åsikter ska få uttryckas fritt i en debatt kan ingen argumentera emot. Men när vetenskapliga teorier som övertygande har falsifierats fortsätter att föras fram som sanningar handlar det inte om debatt, utan om faktafel. Förs felen dessutom fram mot bättre vetande handlar det om lögner.

Skeptikernas lögner har en funktion: att rycka undan stöd för politiska åtgärder som riskerar att minska vinsterna i företag som Exxonmobil och Ford. Åtgärder som kan kosta en del även för de äldre män med energikrävande livsstil som utgör skeptikernas kärntrupp. Det är nämligen omöjligt att förverkliga en radikal politik för att komma tillrätta med ett allvarligt problem om halva befolkningen inte ens tror att problemet existerar.

Detta är skeptikernas kalkyl, och det finns inget oskyldigt i det. Hoggan och Littlemore skriver: ”De som blockerar och försenar handling på klimatområdet sätter hela mänskligheten på spel”. Om de gör det i ärligt uppsåt kan vi möjligen förlåta dem. Men om de ljuger medvetet för att uppnå kortsiktiga vinster, ”då borde de utsättas för en full dos folklig vrede”.

Fotnot: The Yes Men har inte vikit sig för stämningen från US Chamber of Commerce. Tvärtom. Genom Avaaz.org har en insamling startat för att stå emot bjässens anfall.

Rikard Warlenius

Skriv ut original: http://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/article6395696.ab
_______________________________________________________________________________________________

Aftonbladet, 2010-01-07

Sex utan solidaritet

Sexuality and Socialism: History, Politics and Theory of LGBT Liberation
Sherry Wolf Haymarket Books, 2009

Tiina Rosenberg läser om hur hbt-rörelsen har offrat klasskampen

Den klassiska gaykulturen bygger på tanken om en motkultur där den knutna näven mot lila bakgrund delar ikonografisk kamptradition med andra sociala rörelser som black power, kvinnorörelsen, samt olika antikoloniala och antirasistiska rörelser.

Under 1970-talet var människor inom hbt-rörelsen också vänsterpolitiskt aktiva och förde ut budskapet till arbetarrörelsen, fackföreningar och andra sociala rörelser där ordet solidaritet var självskrivet.

Identitetspolitik kallades det då, men gayrörelsen förhöll sig också till ett större politiskt sammanhang. Detta engagemang blev grunden till den lagstiftning som ett par decennier senare har förändrat livet för hbt-människor i ett antal västländer. Nu började det talas om sexuell orientering, sexuell läggning och sexuell preferens.

Gayrörelsen har navigerat mellan biologistiska och socialkonstruktionistiska förklaringar, men övergivit tanken om icke-heterosexualitet och icke-könsnormativitetet som livsstil. På livsstil, som i liberal anda anses vara ett fritt val, kan inga rättigheter baseras. Queeraktivismen knöt an till ett radikalt arv från Gay Liberation, men också till tanken att det ska vara politiska mål som förenar queeraktivister snarare än en gemensam identitet.

I Sverige har vi sett hur ord som heteronormativitet och intersektionalitet etablerats både som akademiska och mediala begrepp. Steget från identitetspolitik till en normkritisk politik har varit en relativt snabb process och har förstås gett upphov till nya frågor. Vad är den mest effektiva formen av sexualpolitik i dag? Attityderna har demokratiserats på några få år då lagstiftningen genomgått stora förändringar, men diskrimineringen fortsätter trots allt.

Den amerikanska hbt-aktivisten Sherry Wolf föreslår i sin nyutkomna bok Sexuality and Socialism: History, Politics, and Theory of LGBT Liberation att det politiska initiativet nu måste föras tillbaka till vänsterpolitiken där det hör hemma. Det var länge sedan jag läste en bok med så många Marx-Engels-citat, men Wolf har en poäng när hon argumenterar för sexuell frihet för alla, inklusive heterosexuella. Wolf är redaktör för International Socialist Review och medverkar också i den amerikanska public service-radion Democracy Now!. Hon menar att bortträngningen av klasskampen ur hbt-rörelsen har gjort det möjligt för vänstern och högern att marschera i samma parader världen över. Klasspolitiken har offrats för ett liberalt jämlikhetstänk för att inte förstöra den goda stämningen.

Wolf påpekar att många vill ha jämlikhet, men frågan om vad som skapar ojämlikhet skiljer vänstern och högern åt. Hennes svar är det klassiskt marxistiska där kapitalismen är roten till allt ont. Många sociala rörelser profilerar sig i dag som tvärpolitiska i sin strävan efter social rättvisa, men om klasskampen återförs till agendan blir det möjligt att tala om antidiskriminering samtidigt som det talas om solidarisk fördelningspolitik, menar Wolf.

I denna analys försvinner såväl feminism som poststrukturalism och klasskampen är svaret på samtliga frågor.

Vadå patriarkat? Kan en hemlös man jämföras med Hillary Clinton? Svara på det, du! På många sätt illustrerar Wolfs bok dilemmat för vänstern i dag. Å den ena sidan finns den mer intersektionella analysen av social (o)rättvisa kombinerad med kapitalismkritik, å den andra sidan finns endast klasskamp och antikapitalism. Att analysera och göra något åt sociala orättvisor kräver mer än slagord, samtidigt som kapitalismkritikens försvinnande blivit ett allt större problem för både feminismen och hbt-rörelsen.

Den som är allas vän är ingens vän, brukar det heta. Sin fyrkantighet till trots påminner Wolfs bok om att en nyliberal, konsumistisk hbt-rörelse som endast intresserar sig för hbt-personers avancemang i politik, näringsliv och statsapparat, bygger på kapitalistiska värderingar som profit, konkurrens och ackumulation i stället för solidaritet, icke-konkurrens och alternativ till den fria marknaden. Utan solidarisk fördelningspolitik ingen sexuell frihet är således slutsatsen.

Tiina Rosenberg

Skriv ut original: http://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/article6388948.ab
_____________________________________________________________________________________________

January 6, 2010 by CNN

Vandana Shiva:
Farmer Suicides in India Linked to Debt, Globalization

by George Lerner

Thousands of poor farmers in India have committed suicide over the past decade as changes in India's agricultural policy set off a widening spiral of debt and despair, one environmental activist said Tuesday.

[Farmers pack cauliflower to sell in the markets, on the outski

Farmers pack cauliflower to sell in the markets, on the outskirts of Jammu, India, Saturday, Dec. 12, 2009. (AP Photo/Channi Anand)

"The farmer suicides started in 1997. That's when the corporate seed control started," Vandana Shiva told CNN's Christiane Amanpour. "And it's directly related to indebtedness, and indebtedness created by two factors linked to globalization."

For Shiva, who works with farming communities across India, those two factors were the ceding of control of the seed supply to the corporate chemical industry -- leading to increased production costs for already-struggling farmers -- as well as falling food prices in a global agricultural economy.

An estimated 200,000 farmers have taken their own lives in India over the past 13 years, according to Indian government statistics.

"The combination is unpayable debt, and it's the day the farmer is going to lose his land for chemicals and seeds, that is the day the farmer drinks pesticide," Shiva said. "And it's totally related to a negative economy, of an agriculture that costs more in production than the farmer can ever earn."

But Columbia University Economics Professor Jagdish Bhagwati, a former adviser to the Indian government, said that globalization was not responsible for the surge of suicides among cotton farmers in the Indian states of Maharastra and Andhra Pradesh.

"There are other states in India where cotton seeds have been absorbed and which are really prosperous. So you have to ask, why is it that these are breaking out?" he asked. "What's happening is very much like the subprime mortgages in the United States, where a whole bunch of salesmen went out and sold mortgages to people who couldn't afford them."

Skriv ut original: http://www.commondreams.org/headline/2010/01/06-0
_____________________________________________________________________________________________

January 5, 2010 by Grit TV

Dubai's Tower of Debt

by Laura Flanders

New year, new symbol? Dubai's new tower fits. The $1.5 billion building unveiled in downtown Dubai Monday is the world's new tallest tower. More than half a mile high, more than two Empire State buildings tall, the Dubai tower boasts 169 stories, the world's highest swimming pool, the world's highest place of worship, and the world's tallest mountain of denial.

History repeats. Like the Empire State building before it, the Dubai tower was built in a global depression when cheap labor was plentiful, as were the dreams of the ambitious and affluent.

The engineering marvel was constructed in the desert heat by low paid immigrant workers, mostly Indians and Pakistanis, paid 5-20 dollar a day. (It's a state secret how many lost their lives in the process.) While the state-owned construction operation suppressed worker demands and banned unions from the site, it catered to consumer fantasy with equal extravagance. The tower features 144 apartments and a hotel designed by Giorgio Armani, the Italian designer. In the super scraper, the super-affluent can live and vacation without leaving the brand, or the building.

On Monday, Dubai's Sheikh Mohammed and his Chicago-based architects hailed their building as a symbol of future good all things great. There's just one glitch. According to the Sunday Times, that future involves melting the equivalent of 28 million pounds of ice a day for air conditioning, and the consumption of billions of gallons of desalinated water in a city-state that already has the world's highest per-capita carbon footprint.

The climate actually changes as you ride the elevator. It's way, way hotter at the bottom. The engineers are doing everything in their power to counter physics and so far so good. But rising heat of a far less metaphorical sense already struck in the form of economics.

In last minute switch at its inauguration Monday night, the Burj Dubai ("Dubai Tower") was renamed the Burj Khalifa. It was a rather ignominious concession to reality. Sheikh Khalifa, the head of Abu Dhabi, Dubai's oil rich neighbor, has repeatedly saved Dubai from financial collapse during the construction of the tower most recently, just three weeks back when devastating defaults beckoned.

It's hardly a win for the hot people at the bottom, but it's a big hit for Dubai's would-be cool and competitive leaders. Theirs is a tower of debt. How perfect. Welcome to the decade.

Skriv ut original: http://www.commondreams.org/view/2010/01/05-10
______________________________________________________________________________________________




__________ Information from ESET NOD32 Antivirus, version of virus signature database 4752 (20100107) __________

The message was checked by ESET NOD32 Antivirus.

http://www.eset.com

10:49 AM 
0 Comments
(Add Comment) |
Translate
Wednesday, December 23, 2009 

Maria-Pia Boëthius, journalist och författare:

"Verkligheten har ersatts av medierna"

SVT Opinion, 17 december 2009

1999 hade Andy och Larry Waschowskis film Matrix premiär. Den fick fyra Oscar och var en bit in på 2000-talet både en succé och en kultfilm för sin generation, en film som berättade om en mänsklighet som slukats av en skapad värld.

Därefter gick praktiskt taget hela generationen och hela folk in i den rika världen raka vägen in i Matrix. Och detta utan att maskinerna, som i filmen, fört ett förödande krig mot människorna, besegrat dem, lagt dem i kuvöser i underjorden, där de sovande fick generera energi medan de trodde sig leva, i den av agenterna skapade cybervärlden.

Det behövdes inget krig, de gick frivilligt in i Matrix.

I filmen säger Morpheus till Neo:

"Låt mig berätta varför du är här. Du är här för att du vet något. Du kan inte förklara vad. Men du känner det. Du har känt det hela livet. Att det är något fel med världen. Du vet inte vad, men det finns där som en flisa i ditt medvetande som gör dig galen. Det är den känslan som fört dig hit. Matrix finns överallt. Det omger oss. Till och med nu, i det här rummet. Du ser det när du tittar ut genom fönstret eller när du sätter på teven. Du känner det på väg till jobbet, när du går till kyrkan eller betalar din skatt. Det är den värld som dragits ner över dina ögon för att dölja sanningen."

"Vilken sanning?"

"Att du är en slav. Att du som alla andra fötts till slaveri i ett fängelse du inte kan känna lukt eller smak av, inte kan beröra. Ett fängelse för ditt medvetande."

Medan jag skriver detta pågår klimatmötet om världens framtid i Köpenhamn. Ska världen tillåtas gå under fort eller långsamt eller inte alls? Den viktigaste frågan i Den Blå Planetens historia närmar sig ett avgörande.

Samtidigt är Tiger Woods otroheter den största och mest uppsökta nyheten i cybervärlden. Skavlan och På Spåret hade tillsammans 4 miljoner tittare i teve, Robin över en miljon tittare, Idol 1,4 miljoner tittare, Bonde söker fru 1,2 miljoner tittare, Robinson i Karibien 1 miljon tittare. Statistiskt konsumerar varje svensk media mer än sex timmar per dag. Det betyder att svenskarna tillbringar hundra dagar - all vaken tid - av årets 365 inuti medievärlden, Matrix, - istället för i den verkliga världen.

I själva verket har media ersatt himlen; paradiset. Det mest åtråvärda är inte att genom ett anständigt liv tillslut komma till himlen, få tror längre på det, utan att med ibland med vilka medel som helst ta sig in i det jordiska paradiset, medierna och bli någon. Innan man kommit in i Matrix är man ingen.

Man kan låtsas att ens barn seglat iväg i fria rymden i en luftballong och tillkalla kamerorna, man kan gatekrascha in på den amerikanska presidentens fest eller man kan tala ut om vadsomhelst, mördade anhöriga eller anhöriga som mördat. Eller man kan delta i någon av de tiotusentals dokusåpor och realitysåpor som oavbrutet pågår runtom i världen.

Filmen Matrix handlade om några få människor som försökte ta sig UT ur Matrix; men vår tids verklighet eller overklighet handlar istället om människor som till varje pris vill in i Matrix. Det är vad som hela tiden skildras, dokusåporna är resan in i medievärlden, den om får en plats därinne har vunnit, kändisarna i sofforna som betittas är redan inne.

När Dylan Klebold och Eric Harris massmördade sina kamrater på Columbine High i USA 1999 för att sedan ta sina egna liv hade de spelat in videor om sina drömmar. Det vanliga livet skulle vara över - men de skulle för alltid ha skaffat sig en plats i mediehimlen, losers i livet, men celebriteter i döden, att bli någon i Matrix var viktigare än att ens finnas till.

För att ordna en plats i mediehimlen måste de följa medielagen; ett ohyggligt brott garanterar omedelbart världsrykte.

De som inte får plats i kändisvärlden kan istället tillbringa sin mesta vakna tid vid datorn, spela eller skapa sig en påhittad identitet, som mer liknar den påbjudna identiteten. Micah White, krönikör på Adbusters har kallat Facebook den stora kommersialiseringen av vänskapen.

Tiden liknar ingen vi tidigare sett i historien, 00-talet har skapat nya livsformer där "maskinerna" kan följa oss överallt, "bestyckade med smartphone och laptop" som vi är som Bo Isenberg skrivit. Kanske pågår kriget med maskinerna i all tysthet. Frågan är vad kampen gäller.

Maria-Pia Boëthius
journalist och författare
________________________________________________________________________________________
9:58 AM 
3 Comments
(Add Comment) |
Translate
Monday, December 21, 2009 
Lars Henriksson, som har jobbat på Volvo i massa år, är en av dom få som sagt nåt vettigt i debatten om volvo och Saab; han har pratat om att använda all denna kunskapoch allt kapital till nåt som pekar framåt istället för bakåt.
Lyxbilar är snart ett antikt fenomen.
Läs detta:

GöteborgsPosten, 20/12-09

Lars Henriksson: Bilindustrin – en social tillgång

Mycket mörkare än såhär blir det inte. Inte på himlen, inte på jorden och inte i Trollhättan.

En dag då världens ledare kommit överens om att fortsätta låta jorden gå under är det inte många som orkar bry sig om vad som händer med en bilfabrik i Europas kyliga utkant. Och i Trollhättan är det säkert i dag svårt att uppbåda något intresse för klimatsammanbrottet i Köpenhamn. Ändå hänger båda haverierna ihop. Samma ekonomiska system som – bland annat genom massbilism – hotar mänsklighetens överlevnad har också fällt Saab.

GM:s beslut kom inte som en överraskning, utom möjligen för regeringen och ett antal ”bilexperter”. Liksom sammanbrottet i Köpenhamn var det förberett sedan länge. De Saabanställda har i åratal tvingats till uppoffringar, för att, som det hetat, rädda jobben. Jag minns ett reportage i Metallarbetaren från början av 90-talet där en prövad kvinna suckade över rationaliseringarna (nyspråkligt omdöpta till ”ständiga förbättringar”): ”Jag tror inte att jag orkar med fler förbättringar.”

Men de fortsatte, liksom uppsägningarna och kraven. Sedan kom GM, utpressningstävlingen mot Rüsselsheim och så vidare. Men varken facklig medgörlighet eller statliga stödmiljarder hjälpte. Lärdomen borde vara klar: eftergifter räddar inga jobb de bara försvagar möjligheten till självständiga alternativ.

De politiker och fackliga representanter som underblåst hoppet om en lösning uppifrån har bara bidragit till falska förhoppningar och stått i vägen för de radikala grepp som krävs. För varken klimat eller jobb kommer att räddas av avtal eller löften. Det som krävs för båda delarna är bra mycket mer handfast: en total omställning av produktion och konsumtion. I den ordningen.

Under det år som gått har debatten om bilindustrin stått mellan två ståndpunkter – statsunderstöd eller dödshjälp. Men det finns en tredje väg som dock kräver en synvändning. Att börja se på bilindustrin, inte som en finansiell tillgång för någon koncern utan som en social tillgång, en organisation av människor i ett produktionsmaskineri som kan tillverka det vi behöver. Varken behov eller realistiska idéer saknas, utrustning för förnybar energi eller satsning på hållbara transportsystem är två självklara spår för en bilindustri på fallrepet. Innan den styckas i bitar eller dumpas vid vägkanten för att rosta sönder.

Om vi inte kan göra något åt årstidens mörker annat än att vänta in ljuset, finns det ännu sådant vi kan göra innan skymningen faller för gott, både i Trollhättan och resten av världen.

Lars Henriksson
3:41 PM 
2 Comments
(Add Comment) |
Translate
Monday, December 21, 2009 
2 viktiga artiklar; snodda såklart. Vi får inte ge upp när vi just sett världens ledare göra det! Dom är ändå inget att lita på. Nu är det vår tur!

Vakna upp och agera!
Dagens Arena, 2009-12-21 
[]
 Bild: The White House's photostream

Det bidde inte ens en tumme. Trots att Barack Obama och 118 andra regeringschefer seglade in i förhandlingssalarna i Bella Center den sista dagen kan klimatmötet i Köpenhamn inte beskrivas som annat än ett jättefiasko. Inte ens målet om att begränsa uppvärmningen till max två grader kunde världens regeringar enas om.

Som mötet utvecklade sig är det tur att det sorgliga dokument som blev resultatet av tolv dagars förhandlingar inte på något vis är juridiskt bindande: i sådana fall hade vi kunnat säga farväl till planeten som vi känner den redan nu.

Förutom specialbyggda "klimatfängelser" och kreativa arresteringsbefogenheter kommer Köpenhamn framför allt att bli ihågkommet för den rika världens arrogans och massiva ovilja att ta ansvar för de följder dess ekonomiska och industrialiserade välstånd får för resten av världen och klimatet.

I stället för att arbeta för ett rättvist avtal präglades inledningen av klimatmötet av EU:s försök att blidka USA genom att verka för ett skrotande av Kyotoavtalet, eftersom Kyotoavtalet slår fast att den rika världen bär ett särskilt ansvar för klimatförändringarna och därför ska stå för en större del av kostnaderna för att hindra desamma. Här har Fredrik Reinfeldt och det svenska EU-ordförandeskapet en stor skuld.

Det har också USA, vars bud på utsläppsminskningar och försök att lägga över ansvaret på Kina och de fattiga länderna i G77 båda är skrattretande. USA och Kina är de som släpper ut mest koldioxid av alla. Men fördelat per person ligger Kina långt efter.

Det må hållas ett nytt klimatmöte redan om ett år, COP16 i Mexiko, men efter härdsmältan i Bella Center finns inte mycket som tyder på att världens regeringar plötsligt ska vakna upp och besluta sig för att agera på allvar - det vill säga minska förbrukningen av fossila bränslen och utsläppen av växthusgaser radikalt och rättvist innan klimatet kokar över.

Handlingsförlamningen skördar redan oerhörda offer. Varje år dör över 300 000 människor till följd av klimatförändringar och över 20 miljoner har drivits på flykt av samma anledning. Om 20 år kommer samma siffror att vara 500 000 respektive 75 miljoner.

Deras hopp står nu till den gryende klimatrörelse som visade sig på Köpenhamns gator under lördagens stora demonstration. Att den - vi, alla - förmår sätta tillräcklig press på våra regeringar så att de nästa år kommer att göra mer än att prata.

Anna Hellgren
Redaktionsmedlem Dagens Arena
_______________________________________________________________________________________________

Erik Svensson, Biology & Politics, Dec 19, 2009

"Coalition of the Willing" bakom meningslöst klimatdokument?

Det kommer nu fram alltmer kritik mot den tama och icke-bindande överenskommelse som bl. a. USA tog initiativ till, och där man fick med sig ett fåtal U-länder, bl. a. Sydafrika. Ett sådant här avtal är, som jag ser det, fullkomligt meningslöst och kanske dessutom kontraproduktivt. Det visar bara hur USA är beredda att sidsteppa andra länder och gå om sidan vid FN-systemet för att slippa göra bindande åtaganden. I vissa fall är man förmodligen beredd att gå så långt så att man med hot eller mutor försöker få med sig fattigare länder på tåget, som Sydafrika i detta fall.

En liknande strategi använde den förra amerikanska regeringen under George W Bush när man insåg att man inte skulle få med sig FN:s säkerhetsråd i sitt krav på ett militärt anfall mot Irak vårvintern 2003. Bush och Blair tog då initiativ till en s. k. "Coalition of the Willing", där urfattiga marionettstater till USA som El Salvador lurades in i ett meningslöst anfallskrig baserat på lögner och falska uppgifter om påstådda massförstörelsevapen. Den tama klimatöverenskommelse som nu har slutits är ett hån, inte bara mot övriga länder i världen utan även mot den samlade vetenskapliga expertisen som har sagt sitt. En sådan här meningslös och impotent överenskommelse kommer inte att klara tvågradersmålet. Föga förvånande har länderna i Latinamerika, bl. a. Venezuela, sagt att man vägrar skriva på ett avtal som man inte har fått vara med och förhandla fram.

När de politiska ledarna på Bella Center nu med all önskvärd tydlighet har visat sin impotens och därmed sin ignorans för vetenskap och världens befolkning återstår bara en möjlighet: radikal kamp underifrån och massmobilisering under 2010. Köpenhamn kan ses som ett fiasko, men också som födelsen av en ny, radikal och systemkritisk miljörörelse. En miljörörelse som inte tror på myten om "marknadslösningar" och att "tekniken" löser allt, utan som ifrågasätter grunden i det ekonomiska systemet. Jag tror, och hoppas, att många naturvetare som hittills har levt i illusionen att politikerna ändå hade någon slags känsla för vetenskap och rationalitet nu har förlorat sina sista illusioner. Det är isåfall bra. Naturvetenskapens radikalisering kommer då att fortsätta, eftersom den är absolut nödvändig och oundviklig.

Nyligen hade jag en diskussion med en f. d. ordförande för Fältbiologerna som sade sig vara ointresserad av "systemkritik" och över det här "vänsterbloggandet" i klimat- och miljödiskussionerna. Samma person uttryckte sin ogenerade förtjusning över det "intressanta" förslaget från mångmiljardären och filantropen George Soros att Internationella Valutafonden (IMF) skulle ge de fattiga länderna s. k. "klimatlån" genom att sälja ut sin guldreserv. Man får vara politiskt bra naiv för att tro på det här förslaget och för att inte inse vilket raseriutbrott det har förslaget redan har väckt i stora delar av den fattiga världen.
IMF är, med all rätt, en av världens mest misstrodda organisationer, och har nyligen blivit utslängd från stora delar av Latinamerika, efter ett par decenniers katastrofalt politiskt inflytande via nyliberala råd om den ekonomiska politiken. Råd som lett till stagnerande tillväxt och ökad fattigdom. Samma IMF har också gjort bort sig på Island och i Baltikum, där deras förlegade nyliberala ekonomiska recept (avregleringar och privatisering av offentlig verksamhet) har lett till finansiella kollapser och socialt sönderfall. Varför skulle någon regering med självaktning vilja ta emot lån från en så diskrediterad organisation som IMF?

Det förefaller mig som en del tidigare aktivister inom den radikala miljörörelsen totalt tappar omdömet sedan man lämnat sina organisationer och uppgått i symbios med staten, NGO:s eller de företag man sedan jobbar i. Tvärtemot den naiva världsbilden hos den f. d. fältbiologordföranden tror jag att systemkritik är absolut nödvändigt om vi vill lösa klimat- och miljöproblemen. För systemskifte är vad som krävs, inbilla er inte någonting annat. "Business-as-usual" inom det nuvarande ekonomiska och politiska systemets ramverk är inte längre ett realistiskt alternativ, om vi menar allvar med att vi vill lösa problemen. Ett politiskt systemskifte krävs som för oss bort från marknadens diktatur och mot ökat gemensamt ägande, demokratiskt styrda allmänningar, ekosocialism och demokratisk planhushållning
_________________________________________________________________________________________________
3:30 PM 
1 Comments
(Add Comment) |
Translate
Tuesday, December 08, 2009 
måndag, december 07, 2009 
Här är en liten dagbok, om nån vill veta hur mitt liv gestaltar sej just nu!
Har skrivit den för Kommunalarbetarens utmärkta nätsajt.
..

Ett litet introSÖNDAG 29 NOVEMBER 2009..

Ah, man får blogga en gång till, för Kommunalarbetaren. En ära!!
Det är mitt gamla fackförbund, var med mellan 1979 och 1992, jag är ju gammal barnskötare gubevars.
Jag är väldigt trött ikväll så det blir bara ett litet intro. Kanske ska jag säja nåt om mej, jag heter Stefan Sundström och är artist eller vad man brukar kalla mej för.
I tidningen läser jag att jag spelar vispop.
Det låter inte så kul. Liet töntigt på nåt vis…
The king of Vispop är det nog ingen som vill va.
Va bra då kan jag va det, alltså Jag är The King of Vispop och jag ska snart fylla femtio år.
Jag är sen snart 2 månader morfar.
Jag går med stavar ibland.

Jag ska på tisdag ge mej ut på turne över landet, nästan varje dag fram till jul spelar jag, här ska dras ihop brödföda.
Jag reser ensam med en gitarr och lite kalsonger och en tandborste.
Jag kommer att åka tåg och läsa böcker.
Samt lyssna på Bach i hörlurar och titta ut över förhoppningsvis snöiga fält.

Imorgon bitti ska jag åka in och prata i radio, i P4.
Klockan 07.45 ska jag vara där.
07.45!!! När ska en poet få sova? Ack!
Skriver mer imorgon, jag har spelat på en massa olika jippon runt släppet av min nya skiva som kom i veckan.
Att släppa en skiva och göra intervjuer gör en otroligt egofixerad, jag ska imorgon försöka skriva om nånting annat än mej själv.
Sov Gott Kamrater

.

Nya tabun.MÅNDAG 30 NOVEMBER 2009..

Jaha nu håller jag på att packa ihop det sista, snart sticker jag in till stan för att spela på Nalen, Arister mot Nazister ska dela ut stipendier till massa olika folk, min vän Daniel Riazat har fått ett stipendium för att ordna en antirasistisk gala i Borlänge, och jag ska passa på att gratta honom, samt spela en liten trudilutt.
I morse var jag på radio P4, fick sitta med och tjöta om ditt och datt, jag gillar ju att tjöta, men jag gillar inte att höra på sånt, när folk bara sitter och snackar lite så där på skoj i radio, så jag kände mej lite obekväm.
All den här mängden pratande om ingenting i etern gör att man bara läntar efter tystnad tycker jag.
Finns det inte viktiga saker vi borde prata om?
Det har slagit mej sista veckan, när jag rusat omkring och gjort promotion för min platta; man får gärna vara lite busig och fräck, får gärna säja lite snuskiga vitsar, men allvar, nej tack.
Och långsam får man inte heller vara.
Det är nya tabun nu förtiden, berätta gärna vad du har för teknik när du onanerar, men fråga inte programledaren vad hon tjänar i månaden. DET är jättetabu.
Det har blivit pinsamt att prata med sina jobbarpolare vad man har i lön, eftersom alla arbetsköpare för ”individuella” samtal med var och en. Smart av dom. Dåligt för oss.

Inom musiksvängen är det ännu värre.
Jag åkte med ett gäng en gång; ingen visste vad den andre i bandet tjänade. Jag hade begärt 10 000 per gig, fick ut 8000. Var lite missnöjd med det, så jag frågade dom i bandet vad dom fick ut.
Pinsam tystnad.
Sen visade det sej att dom fick mellan 3 och 4000 och alla hade förhandlat individuellt.
Stjärnan i turnesällskapet, som alltså inte var jag, fick ett okänt antal jättemånga pengar.
Det blir definivt bättre stämning i ett turnesällskap om alla har lika lön och budgeten är genomskinlig.

Fast det kanske är lätt för mej att säja, jag kan ju åka ut helt solo ibland, som nu, det är nu jag drar in årsinkomsten, all deg till mej.
I somras åkte jag runt med världens bästa band, det var superkul, men rik blev ingen.
Så antingen kul och lite pengar eller trist och mycket pengar!!!
Men…jag tycker faktiskt det ska bli skönt att åka själv också….Bach och talböcker i lurarna på dagarna, sitta och åka tåg, läsa, blogga för er.
Och sen pang bom tjoff 2 timmars intensivt socialiserande och musik på kvällen!!
Och sen en god bok på hotellrummet. Ingen sprit.
Ordnung muss sein.
Hoppas det blir så!!!
Nu måste jag sticka!!


 ..MÅNDAG 30 NOVEMBER 2009..
Ahh, nu är det snart tisdag morron och detta får bli min tisdagsblogg, jag trodde jag kunde få låna en laptop och skriva på tåget ner till Kristianstad, men icke.
Jag trodde jag skulle få sitta där med alla andra viktiga herrar i första klass och knappa på en laptop, istället får jag sitta och se ut som den lodis jag innerst inne är.
Skönt på nåt vis.
Men det gör att jag måste skriva tisdagens krönika redan nu.

Jag har precis kommit hem från Artister mot Nazisters stipendieutdelning på Nalen, det var faktiskt enormt gripande, var inte beredd på det.
Träffade min vän Daniel från Borlänge med hela sin stora iranska familj som var där för att fira stipendiet med honom, och dom var så stolta!!!
Daniel är väl bara 17-18 år och dom fotade honom, dom fotade varann och mej och jag sjöng en låt från scenen till honom och det var väldigt varmt och skönt, fast det var den 30 november!!!

Nu på tisdag kväll ska jag spela med Caj Karlsson, denna fantastiska man från Hasslö. I Kristianstad.
Skriver och berättar hur det går på onsdag. Och hur det var att åka första klass på x2000 utan laptop, ensam med en massa folkpartister.
All the best
Steffe
TISDAG 1 DECEMBER 2009

Tisdag kvåll Kristianstad

Sitter nu och smålter maten och ska snart spela med Caj Karlsson på Nojesmagasinet i Kristianstad. Har fått låna en laptop som verkar sakna bokstaven som ser ut som ett A och har två prickar over sej, samt o med två prickar.
Caj Karlsson plinkar på sin gura. Jag satt och sov på tåget idag, jag tror jag snarkade, det var ingen vidare stemning nar jag vaknade. Jag stavar alltså inte fel, jag tar dom bokstever som finns!
Caj spelar inte mycket nu, men ska gora nagra gig med Dan Viktor, en annan kollega.
Han tar det lite lugnt nu under slutet av året, han sajer han ska gora en liten EP med coverlåtar. av Robbie williams och u2  tydligen, med svenska oversattningar.
Jag har glomt lasglasogonen så Caj måste lesa upp sms åt mej.
Så går då en dag i våra spennande artiistliv. Vi hor publiken sorla derute.
Skriver hur det gick imorgon bitti.
Skål i lettol!!


..ONSDAG 2 DECEMBER 2009..
Nu har jag återigen hittat en dator att skriva på, denna gång en gammal häck som ett hotell i Malmö har stående i lobbyn.
Hoppas dom som ser mej stå här vid datorn fattar att jag skriver nåt viktigt och inte bara står här och porrsurfar!!!
Well, well, igår så spelade alltså caj karlsson och jag på nöjesmagasinet i Kristianstad för så där en 150 personer, det var ju tisdagkväll så det var bara vår hårda kärna av fans.... men vi hade det trevligt tycker jag, folk lyssnade, väldigt tysta, trots öl och vin.
Sen satt vi halva natten på mitt rum, Caj, jag och min kompis Gahangir och försökte titta på en DVD, en konsertfilm, som Caj snart ska släppa.
Det gick inte, Caj kämpade i en timme med tekniken, jag tyckte han skulle ge upp, men han är en sån som inte gör det. Jag hatar att strula med sånt.

Jag somnade i soffan, hoppade sen upp i arla morgonstund,gick en snabb sväng i Kristianstad, längs alla fågeldammar och kanaler. Det var frost nu och fåglarna tryckte ihop sej i vassruggarna och klagade. Huvva.
Sen kom en Per Anders och skjutsade mej till Olofström , där jag skulle fick stå och sjunga en av mina låtar framför hans kamera.
Han gör en dokumentär om alla i Olofström som drabbats av Volvos nerdragningar och lönesänkningar, det har ju drabbat Olofström hårt, dels en stor Volvofabrik plus underleverantörer. Jag vet att han gör bra dokumentärer och tycker som jag om det mesta, så jag ställde gärna upp.

Det var dock svårt att sjunga och spela gitarr vid en vägkant i Blekinge en iskall decembermorgon, vet inte hur det blev.
Hursomhelst bjöd han på lunch och skjutsade mej till malmö.
Nu är jag här, i den trevligaste stan söder om dalarna, men var är värmen, den ljumma brisen från ribbersborg?
Bortblåst kan jag säja.

Vad ska jag berätta mer...snart är det gigtime och jag är lite snuvig, kanske är det fläskfebern i förmildrad variant, jag föll till slut till föga och smackade i mej det där jävla vaccinet som kostat svenska staten så mycket, nu har dom ju ändå blivit pålurade all denna vaccin för nåt som tagit livet av 17 människor, en vanlig fluns tar tydligen 2000 personer i sveriga av daga, men vem är jag att avgöra vad som är en risk eller inte?
Tur att man inte har småbarn längre, då hade det varit svårare att bestämma sej.

Till sommaren har Caj och jag bestämt oss för att göra en jätteturne, tillsammans med massa andra artister helst, mot borgarregeringen.
Speciellt Björklund. Sa vi igår. Och Maud Olofsson, tänkte jag idag när jag var i Olofström.

All the best

Är jag helt dum i huvudet?..TORSDAG 3 DECEMBER 2009..

Fan va kallt det har blivit. Kom fram till Trollhättan i halvsovande tillstånd och gick längs en lång gata och frosten bet, den låg som en symbolisk ishinna över bilarna, påfallande många Saab kunde jag konstatera.
I tidningen står det att Trollhättan håller andan, i väntan på vad dom höga herrarna i detroit beslutar.
Vänta, har jag förstått det här rätt?
Några äldre livströtta män i detroit sitter alltså och beslutar om den här stadens och regionens framtid? I skolan fick jag lära mej att folket bestämmer i demokratier.
Det måste ha blivit nåt fel nån stans, eller är jag helt dum i huvudet?

Och jo, jag fattar också att "man inte kan tillverka produkter som ingen vill ha" som vår statsminister så vist upplyste oss om.
Nu är det nån ny lyxsportbilstillverkare som tydligen är spekulant på saab, efter han von kinderegg.
Vem vill ha en sportbil?
Jag!! Men då måste du pröjsa mycket mer pengar än vad du nånsin kommer att ha, så det är bara några få som kan köpa den. Men det tycker reinfeldt att det är OK att man tillverkar.

Vad vi behöver i detta land är en enorm satsning på alternativ energi, så vi slipper att panikutbygga den fortfarande lika osäkra och dyra kärnkraften. Om det fanns nån demokrati här i världen skulle jobbarna på saab tillsammans med kommunéns invånare få bestämma vad man ska använda all denna enorma tekik och kompetens till. Och jag skulle då applådera om dom t.ex. valde att ställa om bilproduktionen till att tillverka tåg( sånt är visst möjligt), jag skulle tamejfan ställa upp och göra reklam för det, för första gången i mitt liv.

Men nej då, Mona och Maud och Fredrik väntar med mössan i hand på vad grabbarna i detroit bestämmer sej för, vad som ska hända med trollhättan.
Snart ska jag spela här i folkets hus, jag har blivit bjuden på jultallrik,dom är sjysst här, jag fick låna ljudteknikerns laptop, publiken börjar komma.

Nu ska jag sätta mej och göra en spelordning.
Alles Gut kamrater!!!
.

Nyttigt att läsa Dagens Industri.FREDAG 4 DECEMBER 2009..

Go afton.
Sitter återigen på ett slags kontor i ett folkets hus. Denna gång i Linköping.
Genom väggen har just dom första sockersöta ackorden från wallmans salongers julbord för företag i linköping sipprat ut över över tonvis med julskinka och fördrinks-glöggs-jobbarpolare.
Det är fredagkväll i resterna av folkhemmet, julskinkan glänser som om ingenting har hänt.
Vad har då annars hänt idag, jo jag vaknade tidigt som gubbar plägar göra, klockan var 6 typ och trollhättan låg kvar där det legat igår.
Jag kunde inte göra nåt annat än gå ut och gå, gick ner till den mörka kanalen och följde den ner till kraftstationen, har ni varit där?
Mäktigt, meterbreda vattenvirvlar, vatten som suckar och dånar, och faktiskt en liten pipande fågel, kan det ha varit en strömstare, som hördes i mörkret.
Svart vatten, ljus från stan.

Sen en lång frukost med saab-affären, saabs vd får blommor av dom anställda, man hoppas.
Läser man i GT. Sen går man och tittar i dagens industri som också ligger i frukostmatsalen.
Där står det att dom flesta spekulanter väntar på en konkurs, så dom kan tjacka dödsboet billigt. Dagens industri är nyttig att läsa, där är kapitalismen mera ogenerad, på hemmaplan, slipper snacka miljö och jobb, kan snacka profitmöjligheter rakt av.

- Hur har ni det, frågar nu konferencieren på julbordet bakom väggen.
- Nu drar vi igång allsången!!! Åh vilken underbar dag, sjunger han.
Jag kan inte höra om folk sjunger med.
20 minuter kvar tills det är dags för mej att börja spela, i en mycket mindre lokal här i folkets hus.

Men jag har utsålt ikväll i alla fall, 250 personer.
Nu måste jag ta en snus och skriva spelordning.
Hoppas ni har en skön och slapp fredagkväll.

All the best

Det gäller att pressa dom..LÖRDAG 5 DECEMBER 2009..

Ojojoj jag har bara tio minuter på mej, tog sån tid att hitta dator denna gång, delvis mitt eget fel, jag la mej och sov när jag kom fram till hotellet. Jag tror jag har en släng av fläskfebern, hostar och är hes.
Men det ger mej bara en viss charm, jag låter som en väldigt erfaren artist!
Hursomhelst låg jag och sov i godan ro i eftermiddags när telefonen ringde, upprepade ilskna signaler.
Klockan var 3 och allt var lugnt. Trodde jag.

Det visade sej att jag lovat att spela några låtar i reklamsyfte på skivaffärn här i stan. Den låg bara två gator bort så fem minuter senare stod jag dä och sjöng med ett härligt kuddansikte, rödbrusig och fin.
Det kanske hade kommit ett tjugotal tappra skivköpare som i rent medlidande köpte min nya skiva.

Nu har jag dragit i mej en hamburgare och en pilsner, det här är en märklig spelning, det är i hotellobbyn på hotellet, lite lasvegas show över det hela.
Och innan mej ska Johan Ehrenberg prata om klimatet och vad man skulle kunna göra åt det. Vilket man inte gör.
Känns bra att showen ikväll inte bara går ut på att Köp Min Skiva.
Snart sätter dom igång i Köpenhamn, killarna och tjejerna vi inte bör lita på.

Det gäller att pressa dom, inte låta reinfeldt spela ner förväntningarna ännu mer. På dom bara. Nu.
The hors getting late, som bob dylan säjer.
Det stämmer på alla sätt.
Nu måste jag sluta.

Allt gott och en soft jul tillönskas.
Ner med regeringen!!
Eder Stefan


6:16 PM 
1 Comments
(Add Comment) |
Translate
Tuesday, December 08, 2009 
Vindkraft

Rödgrön klimatpolitik

2009-12-07

Läget bara förvärras när regeringar och ekonomins makthavare skickar runt ansvaret mellan sig som en enda gigantisk Svarte Petter.
Det går att göra tvärtom.
Det går att ta ansvar och ställa om i ett land, en region, en kommun.
Låt oss göra Sverige till exemplet.
Det här är vårt förslag på hur en verkligt rödgrön politik för att rädda klimatet ska se ut.

DAGENS VERKLIGHET
Regeringen och oppositionen föreslår bara att mellan 0,25 och 0,35 procent av BNP ska bestå av offentliga miljöinvesteringar.
Vattenfall – den största klimataktören – investerar 300 miljarder kronor de kommande tio åren. 14 procent går till vindkraft. 67 procent går till ny kolkraft! Runt 200 miljarder kronor till kol, det är Sveriges största industriinvestering detta decennium och det går till fel sak.
Av pensionsfondernas miljarder i energiplaceringar går 90 procent till oljebolag och kolkraft.
Det finns ingen storsatsning på grön teknik, finanskapitalet satsar på ”säkra korta kort”, det vill säga olja, kol och gas.
Forskning och utveckling från de stora energibolagen går till förstörande produktion. Bara nio procent av Vattenfalls forskning går till förnyelsebar energi.
Inga förbättringar har gjorts i Sverige vad gäller lagar och skatter för att stimulera lokal energiproduktion, småskalig omställning eller lokal klimatvänlig matproduktion.
Inga investeringar har gjort för att ställa om trafiken. De stora pengarna går framförallt till nya motorvägar.

BYGG UT DET GEMENSAMMA
Om Sverige på tio år ska kunna bli klimatneutralt krävs en rejäl omställning. Motorn i den är vår gemensamma sektor. Det första som krävs är därför detta: Bygg ut det gemensamma.
Offentlig sektor – skola, vård och omsorg – är svenska folkets viktigaste gemensamma prioritering. Men det är också så att offentlig konsumtion faktiskt är betydligt mer klimatneutral än privat konsumtion. Att öka utbildning och omsorg och kultur och ge oss mer tid är mer klimatvänligt än att öka privat shopping, privata resor, privat sparande.
En ökad offentlig sektor är helt enkelt ett sätt att minska utsläppen samtidigt som vi ger oss mer frihet i utbyte mot mindre konsumtion.

FLYTTA PENGARNA
Idag går våra gemensamma pengar till börsspekulation och placeringar. Kommuners, pensionsfonders och fackföreningars kapital placeras hos mäklare som flyttar dem i det spel som kallas finansmarknad.
Det här är pengar som går till förstörelse.
Offentliga sektorn måste vända på steken, vi måste låta våra gemensamma pengar gå direkt till investeringar i klimatomställning. Bara då kan privata kapital följa efter. + 100 miljarder kronor.

ANVÄND ÖVERSKOTTEN
Politiken mellan 1998 och 2006 handlade om att bygga upp ett våldsamt överskott i offentlig sektor som aldrig användes. 650 miljarder kronor var överskottet när Anders Borg fick ta hand om pengarna. Hans skattesänkningar har nu sänkt överskottet till cirka 400 miljarder. De återstående pengarna måste användas för att ställa om, inte för att parkeras på finansmarknaden. + 40 miljarder kronor.

INRÄTTA KLIMATFOND
Det största problemet med företagens vinster är att de inte används till investeringar. Av nästan 800 miljarder kronor i företagsvinst 2007, blev 300 miljarder oanvända (och gick till finansspekulation). Eftersom det privata kapitalet inte klarar jobbet bör tio procent av vinsterna låsas i en klimatfond för direkta investeringar i energieffektivisering. + 40 miljarder kronor.

HÖJ SKATTEN
Alliansen har sänkt skatterna med 95 miljarder per år. En skatteväxling som ökat både klyftorna och klimatförstörelsen. En rödgrön politik måste handla om att införa klimatskatter som går direkt till klimatinvesteringar. Den som skapar de stora utsläppen (de rika) får betala mer i skatt än de som skapar lite (låginkomsttagare). Kvinnor betalar mindre än män eftersom män i snitt skapar mer växthusgaser. Klimatskatter utjämnar i samhället samtidigt som de gör verklig nytta. + 90 miljarder kronor.

ANSTÄLL OFFENTLIGT
Sverige har snart 300 000 nya arbetslösa på grund av krisen. Den enda kraft som snabbt kan skapa jobb är offentlig sektor, vi behöver anställa 300 000 för klimatomställning, energisparande, skola, vård och omsorg. Kostanden är marginell jämfört med att ha människor arbetslösa – 20 miljarder kronor per år. Alternativet är ökad utslagning när finanskrisen övergår till ekonomisk klimatkris.

LÖSNINGEN FINNS I STÄDERNA
Mer än hälften av världens befolkning bor i stora städer. All framtid handlar därför om att göra städerna gröna, energismarta och mer självproducerande vad gäller energi och mat.
Nästan hälften av marken i städer är idag gator. Genom att förtäta staden med trähus (vilket lagrar koldioxid) och odla lokalt skapas både mänskligare och klimatvänligare städer. En offentlig investering på gröna städer måste vara stor för att förändra. Vi satsar 20 miljarder kronor per år.

FRITT RESANDE
Kollektivtrafik är den energismartaste och billigaste lösningen för alla städer. Men även för resande mellan våra städer. Inför fritt resande – betalt genom skatten – för alla. Gratis tåg, gratis buss, gratis pendel, gratis t-bana, gratis spårvagn. Det här gör att fler snabbt ställer de gamla bilarna och reser klimatvänligt. - 15 miljarder kronor.

LÄMNA BILSAMHÄLLET
Vi måste byta dagens bilfrihet mot en resefrihet. Bilen är fantastisk, men omöjlig som huvudlösning för transporter framöver. Det är helt enkelt en alldeles för stor energikostnad att utveckla, tillverka och driva en bilflotta motsvarande dagens – även om det är nya gröna elbilar vi använder. De stora investeringarna måste ske i snabb utbyggnad av kollektivtrafik över hela landet. - 50 miljarder kronor.

STÖD EL- OCH BIOGASBILAR
Sverige är ett glest befolkat land som riskerar stå still när oljepriset stiger på grund av peak oil (då den maximala råoljeproduktionen är uppnådd). Bensin- och diselbilar förlorar andrahandsvärdet när bensinpriset kryper över 20 kronor. För att glesbygd ska kunna leva måste staten ge ett stöd för byta till el- och biogasfordon. Annars blir resande i landsbygd den rikes privilegium. Omställningsstöd kostar tio miljarder kronor.

BYGG BIOGASEN
Sverige kan få fram 40 TWh biogas fullt utbyggt. Det ger bränsle åt halva transportflottan, men biogasen kommer behövas för kollektiva transporter och jordbruket. Oljeprishöjningar drabbar jordbruket hårt och mat måste vi ha. Biogasen räcker fullt utbyggd till jordbruksmaskiner och gemensamma transporter, men inte till mycket mer. Biogasens utbyggnad hindras idag av att privata energiinvesteringarna går till olja och kol. Stat och kommuner måste därför gå in och göra utbyggnaden. Annars sker den för sent. Investera 20 miljarder kronor.

CENTRALISERA TRANSPORTER
Varför ska två postföretag springa i samma port varje dag med samma tjänst? Norska och svenska posten trängs på gatorna helt i onödan.Om alla transporter samordnas (bilarna kör fullt) kan utsläpp reduceras med en tredjedel. Kostnad 0 kronor.

ÖPPNA FJÄRRVÄRME- OCH ELNÄTET
Privata företag har idag monopol på våra gemensamma nät. De måste öppnas så att varje bostadshus kan skicka ner värme i fjärrvärmenätet med solpaneler. Varje hyresgäst som har solceller på balkongen ska kunna sända ut el i nätet. De finns fem miljoner tak i Sverige som kan göra nytta! Monopolen måste öppnas så alla kan delta i ett gemensamt gigantisk energisparande. Kostnad 0 kronor.

SÄTT UPP SOLPANELER
Hälften av allt vårt varmvatten i Sverige kan göras direkt av solen genom solpaneler på taket. Vi behöver en lag som tvingar bostadsföretag att installera, men också ett stöd som gör det möjligt för privata husägare att ställa om. Solpaneler ”betalar sig” på bara fem år. Investera tio miljarder kronor.

SOLCELLER PÅ OFFENTLIGA BYGGNADER
Industriell uppsättning av solceller kan man idag göra för 20 kronor/Watt. Det betyder att solceller för 200 miljarder kronor redan idag ger lika mycket el som fem stora kolkraftverk. Solceller håller länge. Sätter man upp sådana har man grön el 40 år framåt. Och på 40 år är solceller väldigt lönsamma (de betalar investeringen räknat utifrån dagens elprishöjningar på cirka 20 år). AP-fonderna kan alltså – med sitt pensionsperspektiv – finansiera landets offentliga byggnader med solceller. Eller varför inte motorvägarnas mellanfil. Investera 20 miljarder kronor per år.

SOLCELLER FÖR PRIVATPERSONER
Det enklaste sättet att göra fritidshus och villor klimatsnällare snabbt är att sätta upp solceller och göra egen el. Ett enkelt sätt att finansiera omställningen är att låta personer flytta sitt PPM-sparande till taken, det vill säga köpa solceller för de pengar bankerna nu hanterar. Det ger säker pension i form av gratis el livet ut. (I Tyskland producerar privat el på taken lika mycket som ett kärnkraftverk.) Satsa tio miljarder per år på egen el.

FÖRBJUD VISSA FLYG
Det finns ingen anledning att flyga mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Inte innan flyget har blivit klimatneutralt. Stäng flygplatserna och bygg tågstationer. Däremot kan man fortsätta flyga till Kiruna. Det är så få som reser dit så det påverkar knappast klimatet.

BYGG UT VINDKRAFTEN
Sverige är ett av världens bästa vindländer. Ändå sämst på vindkraft. Politiken har hittills varit att hoppas på stora privata investeringar (som ofta stoppats av överklaganden). Vindkraft måste behandlas som byggen av vägar behandlats. 550 stora vindsnurror ger el till halva Stockholms hushåll. 10 000 ger el till alla hushåll. Kostnaden är ca 200 miljarder. Kom ihåg att tysk vindkraft motsvarar hela den svenska kärnkraften! Investera 20 miljarder kronor per år.

EN SNURRA TILL VARJE BONDE
Varje ladugård har el. Om vi ger ett litet vindkraftverk till varje bonde kan jordbruk bli elproducenter utan stora investeringar. 75 000 bönder får varsin liten snurra för totalt 15 miljarder. Det betalar sig i gratis el på några få år och ger lika mycket el som två kolkraftverk.

BYGG UT VATTEN- OCH VÅGKRAFT
Småskalig vattenkraft går att göra miljövänlig. Vågkraft går att utveckla snabbt. Vind och sol behöver vattnet som regulatorkraft. Investera 20 miljarder kronor per år.

ENERGISPARA PÅ RIKTIGT
En tredjedel av växthusgasernas utsläpp kan redan idag effektiviseras bort med befintlig lönsam teknik. Tyvärr klarar inte ”marknaden” jobbet, investeringarna kommer inte. Vi använder klimatfondens intäkter från företagens vinster till investeringar i effektivisering inom industrin. Investering per år: 40 miljarder kronor.

STÄNG KOLKRAFTEN
Sverige har ett ansvar för den kolkraft vi gör i Tyskland. Vi måste stänga kolkraft för 20 miljarder kronor per år för att betala den skulden. Vi kan inte sälja kolkraften. Bara avveckla.

STÖD PLAN B 3.0
Plan B är en internationell plan för att rädda jord, vatten och klimat. En serie klimatinvesteringar i framför allt tredje världen som fungerar. Totalkostnaden är 190 miljarder dollar per år. Sverige stöder som första land Plan B med 20 miljarder kronor per år.

KONSUMTIONSBANTA
Inget positivt kommer att ske om vi väntar på ekonomer eller politikers agerande. All förändring kommer nerifrån. Din makt som medborgare är tvådelad. Du kan rösta fram en ny klimatpolitik men du kan också agera själv. Klimatneutralisera dig genom att sluta flyga, minska köttkonsumtionen, minska elslöseriet, åka mindre bil… Kort sagt konsumtionsbanta. En tredjedel av klimatpolitiken ligger faktiskt i din egen hand, i ditt eget agerande. Det är en enorm makt vi har tillsammans. Det positiva är att det kostar dig inget att konsumtionsbanta.

HAR VI RÅD?
Att lösa klimatpolitiken kostar enligt EU omkring 1 000 miljarder per år.
Militärkostnaderna på jorden är minst 10 000 miljarder per år. Bara i Sverige förstörs 40 miljarder per år i pengar till en krigsmakt som är meningslös inför klimathotet.
Det handlar inte om brist på
pengar.
Det handlar om att välja politik.
Sverige kan visa vad en rödgrön politik är i verkligheten. På tio år kan vi ställa om till ett klimatneutralt samhälle.

Johan Ehrenberg

Rödgrön klimatpolitik




6:13 PM 
1 Comments
(Add Comment) |
Translate
Sunday, November 29, 2009 
Jag fick en fråga i tv 4 i lördags,vad jag menade med titeln på min platta Ingenting har Hänt, och försökte svara, men tv och speciellt kommersiell tv är ju inte världens bästa ställe för mer komplicerade tankar, så jag lägger ut en artikel av den utmärkta skribenten Göran Rosenberg, som jag tycker fångar vad jag ville säja på pricken!
Skitbra!!!


Att verka är att synas
DN, 2009-09-24

Kolumnen: Göran Rosenberg om svårigheten att få syn på kapitalismens kris.

För en tid sedan ombads jag att i samband med ett fyrtioårsjubileum inom en av våra större kapitalistiska ägarsfärer ge min syn på vad som hände senast frågan om kapitalismens framtid stod på dagordningen i Kungsträdgården med omnejd, det vill säga åren kring 1968 och 1969. Jag antar att jag tillfrågades därför att jag ansågs ha "varit med" då det begav sig, och därför att det fyrtio år senare, i februari 2009, såg ut som om det skulle kunna bege sig igen.

I varje fall såg det ut som om kapitalismen befann sig i sin värsta kris sedan 1930-talet och att frågan om dess framtid i allra högsta grad stod på dagordningen. Kapitalismens hjärta, finanssystemet, hade kollapsat, all världens marknader hade stannat av, all världens stater hade tvingats in i rollen som räddare i nöden, all världens skattebetalare hade tvingats in i rollen som kapitalismens finansiärer och borgenärer. Kapitalismen tycktes ha panikstelnat, som en hare i strålkastarljuset från en framrusande bil i natten.

Allt verkade plötsligt kunna hända.

Så vad hände 1968 - och skulle något motsvarande kunna hända drygt fyrtio år senare?

Det var frågan som jag fick ett drygt halvår på mig att fundera över.

När det i september 2009 blev dags att vid en högtidlig middag meddela vad jag hade kommit fram till verkade dock kapitalismens kris som bortblåst. (Dag)ordningen var återställd. Börserna i världen hade slagit nya rekord, bonusjakten hade återupptagits, bostadspriserna hade stigit i höjden igen - bekymmerslöst uppblåsta av statsgaranterade krediter till närmast ingen ränta alls.

Det verkade kort sagt som om ingenting hade hänt, i varje fall ingenting som vanligt folk behövde bekymra sig om.

I varje fall inte som det såg ut.

Lite märkligt onekligen att det kunde se så ut, med tanke på att krisen på intet sätt var över, och att inga av de problem som hade bäddat för den var lösta, och att kapitalismens hjärta fortsatt hölls vid liv genom astronomiska insatser av statligt kapital, finansierade genom en astronomisk skuldsättning av våra barn.

Så märkligt faktiskt, att jag såg mig tvungen att ställa frågan: Varför syns inte krisen?

Varför kunde en serie omvälvande händelser för fyrtio år sedan förändra miljoner människors sätt att tänka och handla, medan en serie minst lika omvälvande händelser i dag inte tycks kunna förändra någonting?

Jag försökte mig på en förklaring.

"Förklaringen", meddelade jag den illustra sammanslutningen av höga pr-chefer och informationsdirektörer som denna kväll firade fyrtioårsdagen av sin tillblivelse, "förklaringen är ni."

"Förklaringen är att för fyrtio år sedan fanns inte ni. För fyrtio år sedan fanns inte ordet informatör i ordboken, än mindre orden mediehanterare eller me-diestrateg. För fyrtio år sedan var samhället en medial oskuld. För fyrtio år sedan kunde miljoner människor få för sig att något omvälvande faktiskt hade hänt och dessutom få för sig att de faktiskt kunde göra något åt det."

"I dag är det svårare. I dag lever vi i ett genommedialiserat samhälle där inget verkligt har hänt om det inte har hänt i medierna, där vad som har hänt är det som synes ha hänt och där det som synes ha hänt i hög grad ligger i era händer. Till för fyrtio år sedan gick det att verka utan att synas. I dag är att verka att synas. I den mån krisen inte syns är det för att så många verkar för att något annat ska synas i stället."

Ja, ungefär så sa jag. Det var inte hela förklaringen naturligtvis, och en medveten hårdragning därtill (för middagskonversationens skull), men en förklaring likväl. Den dramatiska omvälvningen av hur vi kommunicerar med varandra, av hur opinioner bildas och bearbetas, av hur våra föreställningar om verkligheten formas och förändras, har gjort frågan om krisens existens till en fråga om vem som kan få vad att synas mest. Om det som kan fås att synas mest är medialt producerade verklighetsbilder som av olika skäl vill få oss att tänka och handla som om inget har hänt, så finns heller inte krisen.

Krisen har i alla händelser inga pr-chefer, inget välfinansierat egenintresse av att synas i medierna, inga förutsättningar att tala i egen sak. Krisen är därmed en utmaning av vår förmåga att i ett genommedialiserat samhälle kunna se och förstå när något omvälvande faktiskt har hänt, och av vår förmåga att kunna tänka och handla därefter.

För en tid kan vi säkert tänka och handla som om krisen inte finns, precis som vi för en tid kan leva i de mest verklighetsfrämmande föreställningar om hur världen är beskaffad, men om vi inte lyckas få syn på krisen kommer den tids nog att få syn på oss.

I ett samhälle där armador av professionella verklighetsproducenter verkar för att just deras verklighet ska synas för var och en, är det annars lätt hänt att ingen får syn på den verklighet som förenar oss alla. I så måtto är mediesamhället och dess aktörer ett växande hinder för vår förmåga att gemensamt förstå och hantera den kris som fortsatt existerar vare sig vi har fått syn på den eller inte.

Det där sista sade jag inte till de församlade pr-cheferna och informationsdirektörerna, det var ju ändå deras fyrtioårs-jubileum, men nu är det sagt.

Göran Rosenberg

1:51 PM 
6 Comments
(Add Comment) |
Translate
Wednesday, November 04, 2009 
Brevet från Greenpeace-jag låter det stå kvar ett tag, fast vi torskade i aftonbladets omröstning om kärnkraften!!
Själv drar jag till tyskland och är borta en vecka, så det blir inga nya grejer här på ett tag.
Men jag tycker det här är en stor fråga. En mobilisering behövs.


Regeringens kärnkraftsförslag
– ett dråpslag mot förnybar energi

Stockholm 2 november 2009

Idag presenterar regeringen en utredning vars syfte är att öppna för mer kärnkraft i Sverige. Bland annat vill regeringen ta bort den så kallade avvecklingslagen – en lag som gör det möjligt för politikerna att stänga kärnkraftverk till förmån för mer miljövänliga alternativ. 

- Det är ytterst beklagligt att regeringen vill ta bort den politiska möjligheten att stänga kärnkraftverk till förmån för mer miljövänliga lösningar. Energiförsörjningen är en enormt viktig samhällsfråga - därför är det nödvändigt att politikerna även i fortsättningen har möjlighet att fatta de långsiktiga energipolitiska beslut som inte minst klimatfrågan kräver, säger Ludvig Tillman, ansvarig för kärnkraftsfrågor på Greenpeace.

Lagförändringsförslaget, som även innebär att förbudet mot nybyggnation av kärnkraft tas bort, väntas komma upp för omröstning i riksdagen till våren. Om riksdagen väljer att gå på regeringens linje, befarar Greenpeace att satsningen på de åtgärder som kan rädda klimatet - förnybar energi och utveckling av ny effektiv energiteknik - kommer att bli lidande.

- Kärnkraften är idag det största hindret för en snabb expansion av förnybar energi och utveckling av ny effektiv energiteknik. Erfarenheten från vårt grannland Finland visar tydligt att beslut om ny kärnkraft helt slår undan benen för förnybart, säger Ludvig Tillman.

Ny kärnkraft är inte bara ett sätt att underminera de åtgärder som har störst potential att ersätta fossila bränslen - det är också en direkt dålig investering. Det närmaste jämförbara exemplet är den pågående byggnationen av den finska reaktorn Olkiluoto 3. Reaktorn, som initialt beräknades kosta 2,5 miljarder euro, beräknas nu kosta närmare 6 miljarder euro och den planerade konstruktionstiden har ökat från 4 till minst 8 år.  Samtidigt som beslutet fattades avstannade också satsningarna på förnybar energi.  

- Om vi ska kunna ställa om till ett hållbart energisystem och samtidigt bidra till andra länders minskade beroende av fossilenergi, måste vi ha mindre kärnkraft, inte mer. Vad vi behöver är en tidtabell för avveckling av de svenska kärnreaktorerna. Ett sådant beslut skulle också skapa förutsättningar för en ny, livskraftig svensk grön industri, säger Ludvig Tillman. 

Mer om utredningen:

http://dagbokmotatomkraft.blogspot.com/2009/11/idag-kom-utredningen.html

http://dagbokmotatomkraft.blogspot.com/
6:30 AM 
0 Comments
(Add Comment) |
Translate
Wednesday, September 09, 2009 
Fan här sitter man och skickar vidare massa info ut i spejset utan att riktigt läsa det själv-men den här artikeln är så viktig tycker jag så jag flaggar extra för den.
Det är ett för mej ganska nytt miljöhot, men jag tror det är superviktigt att få upp det i ljuset, för snart, tror jag, kommer klimatförändringarna och framförallt bristen på olja att ta världens rika på sängen och då kommer dom som desperat vill behålla den västerländska livstilen att blåsa på med kärnkraft, centern här i sverige under ledning Ammunitionsuran från atomkraft förgiftar i hela världen

Ett av de värsta hoten, mot miljön och varje människa runt jorden, idag och i framtiden, är den dagliga förgiftningen av uran från krigsammunition.

"Atomkriget är redan här!" säger USA-officeren, den uranförgiftade militärläkaren Doug Rokke i sin föreläsning på YouTube. Som strålskyddsexpert var han chef för futila försök att sanera efter Kuwaitkrigets uranammunition. Han har anmodats tiga av USA:s militärledning, som anser ammunitions-uranet så effektivt att man inte kan avstå, samtidigt som man sprider lögnande besked om riskerna.

Det viktigaste regeringen Reinfeldt skulle kunna göra under Sveriges EU-ordförandeskap är att verka för förbud att tillverka och hantera uranammunition.
 

Sprids sedan Kuwaitkriget 1990

I Kuwaitkriget 1990-91 började uran användas i massiv skala, med bly i ammunitionen.

Ammunitions-uranet börjar brinna, som en svetslåga, och smälter sig genom flera meter betong eller pansar. Uranet blir damm eller förgasas, och vid varje användning sprids en andel av detta radioaktivt strålande, starka kemiska gift, runt jorden inom några dagar, fastän det är nästan dubbelt så tungt som bly.

Ammunitionsfabriken i England omges av varningsmätare mot uranutsläpp. Efter några dagars Kuwaitkrig  larmade mätarna om hälsovådlig nivå av uran i luften, – men uranet kom ända från Gulfen.
 

Giftigt som kvicksilver

För att dölja riskerna, har atomindustrin lyckats lansera sina ohanterbara avfallsproblem-lager runt jorden (två miljoner ton!), som en resurs, som "utarmat" uran, depleted uranium, DU. Men enligt Wikipedia använder Tyskland begreppet (am)munitions-uran, och det är det begrepp vi behöver använda, för att människor ska förstå vad det handlar om, och att en aktiv och forcerad spridning i hela världsmiljön pågår.

Ammunitions-uranet är lika giftigt som kvicksilver eller arsenik, och avger dessutom i miljarder år invärtes livsfarlig radioaktivitet. Inandat, skjuter uranets alfa-strålning sönder lungcellernas arvsmassa på nära håll. (En cell arbetar i 10 elektronvolt, men drabbas av alfapartikelns 4 miljarder eV). Men industrin omtalar bara att strålningen inte kan tränga igenom ens ett papper, eller huden, utvärtes.

Forskning kring inandad alfastrålning, har visat att redan motsvarande 4 tusendelars gram ammunitonsuran, gav samtliga försökshundar lungcancer. Men I Irak spreds det redan under 2003 mer än 2000 ton, hälften i tättbebyggda områden! Därtill spreds det i ex-Jugoslavien och sprids i Afghanistan (ex 1000t under 2001). En anonym soldat påstår att svenska kamouflagenät från utlandsverksamheten inte får återtas till Sverige, för att de är för uranförgiftade. Detta bör journalister undersöka.
 

Halverad strålrisk efter 4 miljarder år

Ammunitionsuranets förgiftning och strålning når redan varje människa på jorden, och kommer att drabba allt liv på jorden framöver, ännu när solen slocknar. Varför förtigs ammunitions-uranförgiftningen aktivt i världens dominerande media och politik? Troligen för att uranet kommer från den påstått "rena och fredliga" kärnkraften. Varje ton färdiganrikat, utvalt uran, som Sverige importerar, lämnar efter sig omkring sju gånger mer ammunitionsuran, som oundvikligt och höggiftigt avfall, nånstans i världen. Sverige bör själv ta hand om sin del av detta livsfarliga, men då behöver vi redan bygga sju Forsmarkslager till.

Regeringen vill dessutom tillåta tio nya atomreaktorer, som kraftbolagen vill bygga fyra gånger större, köra 25% fler år och kanske 20% mer per dygn. Regeringens plan (bara första steget?) motsvarar ny-utbyggnad av hela 60 atomkraftverk av nuvarande storlek, ger alltså ytterligare sex gånger mer avfall och daglig förorening (via skorstenar och avsiktligt, enligt plan, till vattnet) än dagens reaktorer totalt kommer att lämna efter sig. Då behöver Sverige 35 nya atomavfallslager – var då, i din kommun? – om vi ska ta ansvaret även för det av Sverige, i utlandet, orsakade avfallet – ammunitions-uranet.
 

Olagligt massförstörelsevapen

Redan av att bara ha vistats några veckor i urandamm, i Irakkriget 1990, har närmare 200.000 USA-soldater förtidspensionerats, för cancer och blandsjukdomar kallat Gulfkrigs-syndromet. Över tiotusen av dem har dött. Men drabbad lokalbefolkning kan räknas i miljoner. Det är frågan om stora delar av Irak överhuvudtaget är tjänligt för människoboende, för all framtid.

Strålningsprofessor Anders Brahme, från Karolinska Institutet, konstaterade tio år efter draksådden, i södra Irak: "Jag såg så många barn födda med ohyggliga och sällsynta deformiteter, som bara brukar finnas en på miljonen."

Men Världshälsoorganisationen låter, skandalöst, enligt avtal, tekniker, från det kommersiellt partiska Internationella Atomenergiorganet (IAEA), censurera alla WHO:s läkarutlåtanden om forskningsresultat kring strålningrisker.

Enligt FN:s Mänskliga Rättigheters-kommitté är utarmat uran förbjudet, enligt Internationell lag, såsom
massförstörelsevapen, eftersom:
* uranet drabbar urskillningslöst, även icke stridande

* uranet kan inte saneras

* uranet skadar i all framtid.

Men USA och Israel använder det kontinuerligt.
 

Svensk kärnkraft förgiftar världen

I fallet med hälsohoten från kvicksilver dröjde det alltför länge innan farorna uppmärksammades, låt oss se till att inte samma sker med ammunitions-uranet.

För att idag skydda svenskar från att förgiftas (ur kasserade lysrör) av det erkänt farliga kvicksilvret, ett ämne lika giftigt som ammunitionsuran, kostar Sveriges kommuner på sig över 300 miljoner kronor per ton. Men svensk atomkraft lämnar, årligen, omkring två tusen ton avfalls-uran efter sej utomlands. Det innebär, med samma kilovärdering, en försummad svensk-orsakad miljökostnad, avseende skador främst på världens barn, motsvarande omkring 600 miljarder kronor/år, över 10 kronor per kilowattimme svensk atomström.

Vår svenska atomkraft är skyldig till mer än en femtiondel av förgiftningen från ammunitionsuran i världen hittills. Tillåter vi regeringen att bygga nytt, kan en tiondel av skulden för framtida skador bli Sveriges.
 

Avskaffa ammunitionsuran och atomkraft

Att satsa på atomkraft mot klimatstörning är att ersätta pest med kolera.
Låt oss se till att förbjuda all användning av avfallsuran i vapen, och att produktionen av detta uran, atomkraftverksdriften, avskaffas, innan det avskaffar mänskligheten.

Roland von Malmborg
 
om ammunitionsuran, på svenska: www.uraniumconference.org
filmer och bilder, engelska: googla "depleted uranium" + exempelvis "youtube"
Aktionsgruppen mot Radioaktiv Krigföring, 100:-/år pg 21 80 70-1, tel 08-26 18 43, lilburn@glocalnet.net;
Folkkampanjen mot Kärnkraft & Kärnvapen, 200:-/år & hushåll, folkkampanjen.se info@folkkampanjen.se
_____________________________________________________________________________________________............

Fan här sitter man och skickar vidare massa info ut i spejset utan att riktigt läsa det själv-men den här artikeln är så viktig tycker jag så jag flaggar extra för den.
Det är ett för mej ganska nytt miljöhot, men jag tror det är superviktigt att få upp det i ljuset, för snart, tror jag, kommer klimatförändringarna och framförallt bristen på olja att ta världens rika på sängen och då kommer dom som desperat vill behålla den västerländska livstilen att blåsa på med kärnkraft, centern här i sverige under ledning av Mad Olofson har ju redan svikit sina gamla ideal och börjat flagga för kärnkraft, så det är otroligt viktigt att vi redan nu basunerar ut hur dåraktig denna väg är. Och visar på kopplingen till nedanstående artikel, om AMMUNITIONSURAN, fan vilka sjuka mänskor som har makten i världen och som kan tänka ut sånt.
LÄS:

.. ..

Ammunitionsuran från atomkraft förgiftar i hela världen

Ett av de värsta hoten, mot miljön och varje människa runt jorden, idag och i framtiden, är den dagliga förgiftningen av uran från krigsammunition.

"Atomkriget är redan här!" säger USA-officeren, den uranförgiftade militärläkaren Doug Rokke i sin föreläsning på YouTube. Som strålskyddsexpert var han chef för futila försök att sanera efter Kuwaitkrigets uranammunition. Han har anmodats tiga av USA:s militärledning, som anser ammunitions-uranet så effektivt att man inte kan avstå, samtidigt som man sprider lögnande besked om riskerna.

Det viktigaste regeringen Reinfeldt skulle kunna göra under Sveriges EU-ordförandeskap är att verka för förbud att tillverka och hantera uranammunition.
 

Sprids sedan Kuwaitkriget 1990

I Kuwaitkriget 1990-91 började uran användas i massiv skala, med bly i ammunitionen.

Ammunitions-uranet börjar brinna, som en svetslåga, och smälter sig genom flera meter betong eller pansar. Uranet blir damm eller förgasas, och vid varje användning sprids en andel av detta radioaktivt strålande, starka kemiska gift, runt jorden inom några dagar, fastän det är nästan dubbelt så tungt som bly.

Ammunitionsfabriken i England omges av varningsmätare mot uranutsläpp. Efter några dagars Kuwaitkrig  larmade mätarna om hälsovådlig nivå av uran i luften, – men uranet kom ända från Gulfen.
 

Giftigt som kvicksilver

För att dölja riskerna, har atomindustrin lyckats lansera sina ohanterbara avfallsproblem-lager runt jorden (två miljoner ton!), som en resurs, som "utarmat" uran, depleted uranium, DU. Men enligt Wikipedia använder Tyskland begreppet (am)munitions-uran, och det är det begrepp vi behöver använda, för att människor ska förstå vad det handlar om, och att en aktiv och forcerad spridning i hela världsmiljön pågår.

Ammunitions-uranet är lika giftigt som kvicksilver eller arsenik, och avger dessutom i miljarder år invärtes livsfarlig radioaktivitet. Inandat, skjuter uranets alfa-strålning sönder lungcellernas arvsmassa på nära håll. (En cell arbetar i 10 elektronvolt, men drabbas av alfapartikelns 4 miljarder eV). Men industrin omtalar bara att strålningen inte kan tränga igenom ens ett papper, eller huden, utvärtes.

Forskning kring inandad alfastrålning, har visat att redan motsvarande 4 tusendelars gram ammunitonsuran, gav samtliga försökshundar lungcancer. Men I Irak spreds det redan under 2003 mer än 2000 ton, hälften i tättbebyggda områden! Därtill spreds det i ex-Jugoslavien och sprids i Afghanistan (ex 1000t under 2001). En anonym soldat påstår att svenska kamouflagenät från utlandsverksamheten inte får återtas till Sverige, för att de är för uranförgiftade. Detta bör journalister undersöka.
 

Halverad strålrisk efter 4 miljarder år

Ammunitionsuranets förgiftning och strålning når redan varje människa på jorden, och kommer att drabba allt liv på jorden framöver, ännu när solen slocknar. Varför förtigs ammunitions-uranförgiftningen aktivt i världens dominerande media och politik? Troligen för att uranet kommer från den påstått "rena och fredliga" kärnkraften. Varje ton färdiganrikat, utvalt uran, som Sverige importerar, lämnar efter sig omkring sju gånger mer ammunitionsuran, som oundvikligt och höggiftigt avfall, nånstans i världen. Sverige bör själv ta hand om sin del av detta livsfarliga, men då behöver vi redan bygga sju Forsmarkslager till.

Regeringen vill dessutom tillåta tio nya atomreaktorer, som kraftbolagen vill bygga fyra gånger större, köra 25% fler år och kanske 20% mer per dygn. Regeringens plan (bara första steget?) motsvarar ny-utbyggnad av hela 60 atomkraftverk av nuvarande storlek, ger alltså ytterligare sex gånger mer avfall och daglig förorening (via skorstenar och avsiktligt, enligt plan, till vattnet) än dagens reaktorer totalt kommer att lämna efter sig. Då behöver Sverige 35 nya atomavfallslager – var då, i din kommun? – om vi ska ta ansvaret även för det av Sverige, i utlandet, orsakade avfallet – ammunitions-uranet.
 

Olagligt massförstörelsevapen

Redan av att bara ha vistats några veckor i urandamm, i Irakkriget 1990, har närmare 200.000 USA-soldater förtidspensionerats, för cancer och blandsjukdomar kallat Gulfkrigs-syndromet. Över tiotusen av dem har dött. Men drabbad lokalbefolkning kan räknas i miljoner. Det är frågan om stora delar av Irak överhuvudtaget är tjänligt för människoboende, för all framtid.

Strålningsprofessor Anders Brahme, från Karolinska Institutet, konstaterade tio år efter draksådden, i södra Irak: "Jag såg så många barn födda med ohyggliga och sällsynta deformiteter, som bara brukar finnas en på miljonen."

Men Världshälsoorganisationen låter, skandalöst, enligt avtal, tekniker, från det kommersiellt partiska Internationella Atomenergiorganet (IAEA), censurera alla WHO:s läkarutlåtanden om forskningsresultat kring strålningrisker.

Enligt FN:s Mänskliga Rättigheters-kommitté är utarmat uran förbjudet, enligt Internationell lag, såsom
massförstörelsevapen, eftersom:
* uranet drabbar urskillningslöst, även icke stridande

* uranet kan inte saneras

* uranet skadar i all framtid.

Men USA och Israel använder det kontinuerligt.
 

Svensk kärnkraft förgiftar världen

I fallet med hälsohoten från kvicksilver dröjde det alltför länge innan farorna uppmärksammades, låt oss se till att inte samma sker med ammunitions-uranet.

För att idag skydda svenskar från att förgiftas (ur kasserade lysrör) av det erkänt farliga kvicksilvret, ett ämne lika giftigt som ammunitionsuran, kostar Sveriges kommuner på sig över 300 miljoner kronor per ton. Men svensk atomkraft lämnar, årligen, omkring två tusen ton avfalls-uran efter sej utomlands. Det innebär, med samma kilovärdering, en försummad svensk-orsakad miljökostnad, avseende skador främst på världens barn, motsvarande omkring 600 miljarder kronor/år, över 10 kronor per kilowattimme svensk atomström.

Vår svenska atomkraft är skyldig till mer än en femtiondel av förgiftningen från ammunitionsuran i världen hittills. Tillåter vi regeringen att bygga nytt, kan en tiondel av skulden för framtida skador bli Sveriges.
 

Avskaffa ammunitionsuran och atomkraft

Att satsa på atomkraft mot klimatstörning är att ersätta pest med kolera.
Låt oss se till att förbjuda all användning av avfallsuran i vapen, och att produktionen av detta uran, atomkraftverksdriften, avskaffas, innan det avskaffar mänskligheten.

Roland von Malmborg
 
om ammunitionsuran, på svenska: www.uraniumconference.org
filmer och bilder, engelska: googla "depleted uranium" + exempelvis "youtube"
Aktionsgruppen mot Radioaktiv Krigföring, 100:-/år pg 21 80 70-1, tel 08-26 18 43, lilburn@glocalnet.net;
Folkkampanjen mot Kärnkraft & Kärnvapen, 200:-/år & hushåll, folkkampanjen.se info@folkkampanjen.se
_____________________________________________________________________________________________

av Mad Olofson har ju redan svikit sina gamla ideal och börjat flagga för kärnkraft, så det är otroligt viktigt att vi redan nu basunerar ut hur dåraktig denna väg är. Och visar på kopplingen till nedanstående artikel, om AMMUNITIONSURAN, fan vilka sjuka mänskor som har makten i världen och som kan tänka ut sånt.
LÄS:
Ammunitionsuran från atomkraft förgiftar i hela världen

Ett av de värsta hoten, mot miljön och varje människa runt jorden, idag och i framtiden, är den dagliga förgiftningen av uran från krigsammunition.

"Atomkriget är redan här!" säger USA-officeren, den uranförgiftade militärläkaren Doug Rokke i sin föreläsning på YouTube. Som strålskyddsexpert var han chef för futila försök att sanera efter Kuwaitkrigets uranammunition. Han har anmodats tiga av USA:s militärledning, som anser ammunitions-uranet så effektivt att man inte kan avstå, samtidigt som man sprider lögnande besked om riskerna.

Det viktigaste regeringen Reinfeldt skulle kunna göra under Sveriges EU-ordförandeskap är att verka för förbud att tillverka och hantera uranammunition.
 

Sprids sedan Kuwaitkriget 1990

I Kuwaitkriget 1990-91 började uran användas i massiv skala, med bly i ammunitionen.

Ammunitions-uranet börjar brinna, som en svetslåga, och smälter sig genom flera meter betong eller pansar. Uranet blir damm eller förgasas, och vid varje användning sprids en andel av detta radioaktivt strålande, starka kemiska gift, runt jorden inom några dagar, fastän det är nästan dubbelt så tungt som bly.

Ammunitionsfabriken i England omges av varningsmätare mot uranutsläpp. Efter några dagars Kuwaitkrig  larmade mätarna om hälsovådlig nivå av uran i luften, – men uranet kom ända från Gulfen.
 

Giftigt som kvicksilver

För att dölja riskerna, har atomindustrin lyckats lansera sina ohanterbara avfallsproblem-lager runt jorden (två miljoner ton!), som en resurs, som "utarmat" uran, depleted uranium, DU. Men enligt Wikipedia använder Tyskland begreppet (am)munitions-uran, och det är det begrepp vi behöver använda, för att människor ska förstå vad det handlar om, och att en aktiv och forcerad spridning i hela världsmiljön pågår.

Ammunitions-uranet är lika giftigt som kvicksilver eller arsenik, och avger dessutom i miljarder år invärtes livsfarlig radioaktivitet. Inandat, skjuter uranets alfa-strålning sönder lungcellernas arvsmassa på nära håll. (En cell arbetar i 10 elektronvolt, men drabbas av alfapartikelns 4 miljarder eV). Men industrin omtalar bara att strålningen inte kan tränga igenom ens ett papper, eller huden, utvärtes.

Forskning kring inandad alfastrålning, har visat att redan motsvarande 4 tusendelars gram ammunitonsuran, gav samtliga försökshundar lungcancer. Men I Irak spreds det redan under 2003 mer än 2000 ton, hälften i tättbebyggda områden! Därtill spreds det i ex-Jugoslavien och sprids i Afghanistan (ex 1000t under 2001). En anonym soldat påstår att svenska kamouflagenät från utlandsverksamheten inte får återtas till Sverige, för att de är för uranförgiftade. Detta bör journalister undersöka.
 

Halverad strålrisk efter 4 miljarder år

Ammunitionsuranets förgiftning och strålning når redan varje människa på jorden, och kommer att drabba allt liv på jorden framöver, ännu när solen slocknar. Varför förtigs ammunitions-uranförgiftningen aktivt i världens dominerande media och politik? Troligen för att uranet kommer från den påstått "rena och fredliga" kärnkraften. Varje ton färdiganrikat, utvalt uran, som Sverige importerar, lämnar efter sig omkring sju gånger mer ammunitionsuran, som oundvikligt och höggiftigt avfall, nånstans i världen. Sverige bör själv ta hand om sin del av detta livsfarliga, men då behöver vi redan bygga sju Forsmarkslager till.

Regeringen vill dessutom tillåta tio nya atomreaktorer, som kraftbolagen vill bygga fyra gånger större, köra 25% fler år och kanske 20% mer per dygn. Regeringens plan (bara första steget?) motsvarar ny-utbyggnad av hela 60 atomkraftverk av nuvarande storlek, ger alltså ytterligare sex gånger mer avfall och daglig förorening (via skorstenar och avsiktligt, enligt plan, till vattnet) än dagens reaktorer totalt kommer att lämna efter sig. Då behöver Sverige 35 nya atomavfallslager – var då, i din kommun? – om vi ska ta ansvaret även för det av Sverige, i utlandet, orsakade avfallet – ammunitions-uranet.
 

Olagligt massförstörelsevapen

Redan av att bara ha vistats några veckor i urandamm, i Irakkriget 1990, har närmare 200.000 USA-soldater förtidspensionerats, för cancer och blandsjukdomar kallat Gulfkrigs-syndromet. Över tiotusen av dem har dött. Men drabbad lokalbefolkning kan räknas i miljoner. Det är frågan om stora delar av Irak överhuvudtaget är tjänligt för människoboende, för all framtid.

Strålningsprofessor Anders Brahme, från Karolinska Institutet, konstaterade tio år efter draksådden, i södra Irak: "Jag såg så många barn födda med ohyggliga och sällsynta deformiteter, som bara brukar finnas en på miljonen."

Men Världshälsoorganisationen låter, skandalöst, enligt avtal, tekniker, från det kommersiellt partiska Internationella Atomenergiorganet (IAEA), censurera alla WHO:s läkarutlåtanden om forskningsresultat kring strålningrisker.

Enligt FN:s Mänskliga Rättigheters-kommitté är utarmat uran förbjudet, enligt Internationell lag, såsom
massförstörelsevapen, eftersom:
* uranet drabbar urskillningslöst, även icke stridande

* uranet kan inte saneras

* uranet skadar i all framtid.

Men USA och Israel använder det kontinuerligt.
 

Svensk kärnkraft förgiftar världen

I fallet med hälsohoten från kvicksilver dröjde det alltför länge innan farorna uppmärksammades, låt oss se till att inte samma sker med ammunitions-uranet.

För att idag skydda svenskar från att förgiftas (ur kasserade lysrör) av det erkänt farliga kvicksilvret, ett ämne lika giftigt som ammunitionsuran, kostar Sveriges kommuner på sig över 300 miljoner kronor per ton. Men svensk atomkraft lämnar, årligen, omkring två tusen ton avfalls-uran efter sej utomlands. Det innebär, med samma kilovärdering, en försummad svensk-orsakad miljökostnad, avseende skador främst på världens barn, motsvarande omkring 600 miljarder kronor/år, över 10 kronor per kilowattimme svensk atomström.

Vår svenska atomkraft är skyldig till mer än en femtiondel av förgiftningen från ammunitionsuran i världen hittills. Tillåter vi regeringen att bygga nytt, kan en tiondel av skulden för framtida skador bli Sveriges.
 

Avskaffa ammunitionsuran och atomkraft

Att satsa på atomkraft mot klimatstörning är att ersätta pest med kolera.
Låt oss se till att förbjuda all användning av avfallsuran i vapen, och att produktionen av detta uran, atomkraftverksdriften, avskaffas, innan det avskaffar mänskligheten.

Roland von Malmborg
 
om ammunitionsuran, på svenska: www.uraniumconference.org
filmer och bilder, engelska: googla "depleted uranium" + exempelvis "youtube"
Aktionsgruppen mot Radioaktiv Krigföring, 100:-/år pg 21 80 70-1, tel 08-26 18 43, lilburn@glocalnet.net;
Folkkampanjen mot Kärnkraft & Kärnvapen, 200:-/år & hushåll, folkkampanjen.se info@folkkampanjen.se
_____________________________________________________________________________________________

7:56 AM 
1 Comments
(Add Comment) |
Translate
Friday, September 04, 2009 

2009-09-03 14:34 -Saxat ur  Miljöaktuellt:

Så motiverar Carlgren satsningen på jättevägbygget

Av

Transporter "Tveklöst ja" svarar miljöminister Andreas Carlgren på frågan om Förbifart Stockholm är det bästa alternativet för klimatet.

Regeringen beslutade idag att tillåta motorvägsprojektet Förbifart Stockholm – till en kostnad av 28 miljarder kronor. Miljöministern försvarar det kritiserade projektet med att det byggs för framtidens bilar med låga eller obefintliga utsläpp av koldioxid. 

Miljöminister Andreas Carlgren presenterade beslutet på en presskonferens tillsammans med infrastrukturminister Åsa Torstensson, kulturminister Lena Adelsson-Liljeroth och finansborgarrådet i Stockholm, Sten Nordin.

Åsa Torstensson inledde konferensen med att peka på hur stort behovet är av goda trafiklösningar när regionen växer. Motorvägen under Mälaren kommer enligt henne att skapa ett ”mindre miljöbelastande trafiksystem” som gynnar kollektivtrafiken.

Den sexfiliga motorvägen ska byggas mellan Häggvik och Skärholmen i en 17 kilometer lång tunnel under Mälaren och Ekerö. Regeringen hoppas att kunna sätta spaden i jorden om två år och att motorvägen står klar om tio år.

Andreas Carlgren säger att motorvägen inte kommer att förstöra så mycket natur- och kulturvärden som äldre versioner av samma projekt. Den här planen från Vägverket gör så att till exempel både Grimstaskogen och Lambarfjärden räddas från exploatering.

Kritiken mot projektet har varit hård inte minst eftersom den kommer att öka trafikmängden i regionen. Men Andreas Carlgren hänvisar till Vägverkets beräkningar som visar att utsläppen av koldioxid kommer att minska med 25 procent fram till år 2030 tack vare minskad köbildning. 

— Vi ska inte lösa miljöproblemen genom att sluta resa, säger Andreas Carlgren.

—  Vi bygger den här vägen för en tid när bilarna går på biogas och el. Det är entydigt.

Tycker du att Förbifart Stockholm är det bästa klimatalternativet?

Tveklöst ja, säger Andreas Carlgren.

Vilka signaler skickar det här beslutet till de internationella klimatförhandlingarna? Igår satt du i Bryssel och uppmanade andra länder att dra ned på utsläppen. Idag är du med om att göra den största motorvägssatsningen någonsin.

Jag tror inte att det påverkar så mycket. De signaler man bryr sig om handlar om innehållet i vår nationella klimatplan. Sedan är det många som sitter fast i tänkandet att vägarna byggs för dagens bilar när det i själva verket är koldioxidfria elbilar som ska köra där, säger miljöministern.
8:18 AM 
4 Comments
(Add Comment) |
Translate