smeksam sorg
tårfylld riddarfjärd med neonljus
drömmar av skräckslagen inandning
svinhårda stormslag en regnig natt
sårar sönder spegelblank sjö

förnuft inslagen i folie
ingjuten i pannbenets vävnad
skålar i blod över middagsljuset
etsar sej ända ner till grundmuren
knackar på porten en gång för mycket

obducerad frånvaro
skymtar vilt i rusningstrafiken
svidar om till kostymbyxor i svart
förmedlar mellan olika världsdelar
drogfyllda påskägg finns det överallt

knastrande lyx
vattenavvisande pappersarbete
river sakta sönder dina armar
eskalerar långsamt tills ingenting återstår
löser upp sej själva under stjärnhimlen

stråvassa plantor
gror och försmäktar en brinnande närhet
färgglada blåsor under foten
avståndet har packat ihop
begärt avsked och tog den sista bussen hem