
Japp
då var första dagen avklarad av Stockholms egna rockfestival och
rockharderredaktionen var på plats med kameran och anteckningsblocket.
Några korta insikter så här på nattkröken. Ovan ser ni Dundertågets
Robert Pehrsson

1.
Seasick Steve= Rockade andan av den regntunga stämningen på stora
skuggan. Alla stiffa 08:or verkade älska deltablusen och skvätteöl
hejdlöst på varandra. Seasick skämtade och halsade ur en flaska Jack
Daniels. Jag gillade verkligen första anblicken av denna powerduo. Mera
deltablues, tack. ****
2. The international noice
conspiracy= Likt ett tidigt The Doors dundrade dessa duracellkaniner in
på minsta scenen iklädda violet plysch. Har aldrig sett dem och var
ladda som tusan. Plattan där Rick Rubin rattade 2006, visade att dessa
tegpunkare verkligen kan spela. Dennis Lyxèn såg ut som en yngre Robert
Gustavsson (komikern) och öste på med alla poser man kan hitta i ett
rocklexicon. Mellansnacket var gigets höjdpunkt då han sågade
piratpartiet vid fotknölarna och bad publiken att dra åt helvete.
Härligt. Äntligen fick jag första pungsparken. JÄVLAR VAD DEN SVED.
Tyvärr lyckades inte bandet lyfta musikalsikt utan stannar vid godkänt.
Mera närvaro och lämna rockklyschorna i Ume älven, omedelbart. Fan ni
är väl in U2? ***

3.
Pixies = Vilken uppenbarelse, en hitkavalkad med ett onskefullt ljud.
Magiskt. Bassisan Kim Deals glada uppsyn och ständigt tackande på
svenska glade mig. Hennes mörka år i heroinets bakvatten är bortblåsta
och hon sjunger så vackert och rått. Setlisten var smakfullt komponerad
och vi fick 75 min maxad Pixies skruv, med ett gitarrljud från hinhole.
*****

4.
Dundertåget = Årets kritikerhajp. Har självrecencerat Thunder express
som var godkända för ca 3 år sedan. Strängen spelar gitarr som en gud,
men vart är låtarna? Soundet är trist, texterna brillianta. Kejsarens
nykläder får bakläxa. Villa ha bättre riff och melodier i morgon tack.
**
5. Neil Young = Min kropp värkte efter nästan 5 mils
löpning denna vecka och detta gjorde sig påminnt i publikhavet. Såg
Niel 1993 på roskilde senast, och det är en av de starkaste konsert
minnen jag någonsin varit med om. De giget kom som från en blixt på en
klar himmel. Idag var det annorlunda. Kompetent men lite segt. Bandet
var kalas bra men jag var ej på topp. Setlisten var godkänd. En stark
3:a blir det utan tvekan. Mannen är en legend och med hustrun Peggy på
kör och piano var vackert att se.

Imorgon Magic Numbers bland annat.
Rockhälsningar
Redaktör Daniel;)