Jag har samma frisur som en lemur. För övrigt har jag the speed of a puma, och the strengh of a bear. Sting like a bee, cut like a razor blade. Me resevoir dog, you puppy chow-chow. Got my mittens on the kitten, licking it now-now. I bring the beef to you, infest it with the mad cow disease. When I dip-dip-diva the anti-socializa, everything be ice cream, observe the frusen glädje. Funk with the big dogs.

Men idag är jag en slö hund, ligger mest och andas på min filt i ett hörn på kontoret. Traskar ibland bort till ritbordet och kikar lite, men tappar snabbt intresset och lunkar ut i köket. Smackar med munnen och går och lägger mig igen. Max kommer snart hit, då får jag gå ut och sen ska jag få mat. Står och krafsar på dörren och sniffar på räkningarna på dörrmattan. När han ringer på ska jag skälla utav bara helvete och kuka ur totalt.

En kvinna i mitt hus har ett par argentinska gatuhundar som hon har adopterat men inte skolat i hur man beter sig i den civiliserade västvärlden. De skäller som tokar och attackerar alla som är rädda för hundar. Jag är inte det och hon berömmer mig när jag ignorerar idioterna när de flippar ur av raseri för att jag går in i min egen port.
"Du gör helt rätt som ignorerar dom!" Jaha, så om jag hade blivit rädd hade jag gjort fel då eller? Jag skulle kunna gå omkring insmord i baconfett med en katt på huvudet och jag skulle ändå ha rätt och dina hundar fel, för jag är en av de som har tummar och det är vi som bestämmer reglerna på den här planeten.

När jag var liten hade vi alltid stora hundar som antingen hatade människor eller älskade dom men var så stora att kärleken var lika skräckinjagande som hatet. I vuxen ålder har jag fått veta att anledningen till att vi hade de där hundarna var att min mamma blev överfallen när hon var ung. Innan jag fick höra det hade jag aldrig reflekterat över att hon alltid hade stora hundar runt sig, men när jag nyligen kollade i gamla fotoalbum från när hon var ung och när jag växte upp fanns det knappt en bild på henne där det inte låg en schäfer eller newfoundland och blängde i bakgrunden.

Stora hundar måste uppfostras ganska strängt, annars blir de förvirrade och ser alla vuxna män som fiender som måste förintas eller underlägsna flockmedlemmar som måste kuvas. Inga av våra hundar uppfostrades överhuvudtaget. Oss barn var de snälla mot men brevbärare och grannar fick snabbt lära sig klättra eller bli Frolic. Det matchade kanske inte med proggidealen att vara hårdhänt mot djur, eller så var det så hon ville ha det. Men det är en sak att kuva en brevbärare, vad ska han göra, stämpla jycken? Men när de försökte beefa med grannbonden och hans kossor fick de smaka hagelgevär. Bönder tar noll skit från djur. Man kan ju tycka att hon kunde förklarat det för dom.